Den elektriska fÄgelskrÀmmans skrik ekar över raderna med vinrankor. PÄ Sudret finns starar som vill smaka pÄ de fullmogna druvklasarna och elektriska stÀngsel hÄller andra oinbjudna gÀster borta frÄn frukten. Men det Àr inte bara hungriga harar och rÄdjur som lockas till LÄngmyre i Hamra, det var inte lÀnge sedan som de nyfikna turisterna avlöste varandra.
ââDet har varit rundtur efter rundtur i sommar. Vin Ă€r trendigt och intresset Ă€r stort för lokalproducerat. Vi har knappt hunnit jobba hĂ€r ute pĂ„ vingĂ„rden, sĂ€ger Andrea Guerra.
ââMen det har bara vara roligt att fĂ„ visa upp nĂ„got som vi har jobbat sĂ„ hĂ„rt med.
"Riktigt lÀskigt"
Men hur hamnade en 33-Ärig italiensk vinmakare och vinagronom pÄ den gotlÀndska myllan? Svaret Àr som sÄ mÄnga gÄnger förut: kÀrlek. KÀrleken till vin förstÄs men ocksÄ till 28-Äriga Emma Serner, som har starka band till Gotland.
Paret trÀffades pÄ en vingÄrd i Toscana och började snart drömma om att bygga upp nÄgot eget.
ââVi ville skapa nĂ„got som kunde leva kvar i generationer. KlimatförĂ€ndringarnas effekter i södra Europa fick oss att blicka norrut, sĂ€ger Guerra.
ââIngen vet hur det kommer att se ut i Italien om nĂ„gra Ă„rtionden, det Ă€r riktigt lĂ€skigt dĂ€r. Ibland Ă€r det 50 grader varmt eller sĂ„ regnar det eller haglar, helt oberĂ€kneligt.
I omrÄden som södra Spanien, Frankrike, Cypern och Sicilien utgör klimatförÀndringarna ett hot mot den framtida vinproduktionen.
ââI Italien har klimatförĂ€ndringarna blivit det största samtalsĂ€mnet i branschen, sĂ€ger Guerra som kommer frĂ„n Salerno.
ââEn miljardindustri stĂ„r inför en helt förĂ€ndrad spelplan som den mĂ„ste anpassa sig till. Det kan handla om minskade skördar och förĂ€ndrade smaker, allt pĂ„verkas.
Nya hybridsorter
Den frÀmsta anledningen till att fler fÄr upp ögonen för att odla vin i Sverige Àr dock inte att den globala uppvÀrmningen gör det varmare. Det handlar snarare om att det finns nya sorters druvor som mognar tidigare och passar ett svenskt klimat.
SÄ kallade piwi-sorter Àr populÀra hos de omkring 60 vinproducenter som Àr registrerade som kommersiella odlare i Sverige. De Àr korsningar av traditionella och vilda druvor, resistenta mot sjukdomar men ocksÄ anpassade till svalare temperaturer.
ââDe behöver ingen besprutning heller, vilket Ă€r ovanligt i vinvĂ€rlden. Det Ă€r en mycket mer miljövĂ€nlig druva, vilket passar oss bra. I Sverige har vi en unik möjlighet att skapa en hĂ„llbar vinindustri, att göra det rĂ€tt frĂ„n början.
Men Sverige Àr ingen garanti för att slippa extremvÀder eller klimatförÀndringarnas effekter. NÀr paret planterade 26 000 vinplantor 2018 visste de inte att en av de varmaste och torraste somrarna i svensk historia stod inför dörren. NÀstan 20 procent av plantorna gick förlorade, vilket mÀrktes i förra Ärets premiÀrskörd.
ââKvantitetsmĂ€ssigt ligger vi fortfarande under pĂ„ grund av torkan men kvalitĂ©n Ă€r mycket bĂ€ttre Ă€n vad vi hade hoppats pĂ„. Det finns potential i Sverige, sĂ€ger Guerra.
ââMĂ„nga fokuserar pĂ„ mousserande eftersom det fungerar bra i ett svalt klimat. Jag tror att det Ă€r en av nycklarna till Sverige som vinland.
NĂ€r TT besöker vingĂ„rden â pĂ„ Ă„kern mitt emot Serners mormors gamla hus â stĂ„r skörden inför dörren. Volymerna Ă€r fortfarande ganska smĂ„ men framöver hoppas paret sĂ€lja vin pĂ„ Systembolaget och till barer och restauranger. Dessutom ordnar de provningar pĂ„ vineriet i Burgsvik, en lagerlokal som de har byggt om sjĂ€lva och dĂ€r druvorna pressas, jĂ€ses och lagras till vin.
Guerra visar upp nÄgra tomma flaskor. De Àr gjorda av Ätervunnet material, precis som alla etiketter och kartonger som anvÀnds. Vinet försluts med korkar av sockerrör.
ââVi Ă€r lite besatta av hĂ„llbarhet och det Ă€r den mest hĂ„llbara förslutningen som finns.
KĂ€nslig produkt
Vin Àr en av de mest kÀnsliga jordbruksprodukterna och 2021 har varit nÄgot av ett mardrömsÄr för Sydeuropas vinproducenter.
Frankrike har haft det sĂ€rskilt tufft med en Ă„rgĂ„ng som kommer att vara mĂ€rkt av katastrof. Det började med den svĂ„ra frosten i april som slog hĂ„rt mot nĂ€stan alla vinregioner â frĂ„n Bordeaux i sydvĂ€st till Champagne i nordost. DĂ€refter kom det obevekliga sommarregnet, hagelbyar, översvĂ€mningar och skogsbrĂ€nder i delar av Provence. Nu talas det om en av de minsta franska vinskörden i modern tid.
De vinregioner som drabbas hĂ„rdast av klimatförĂ€ndringarna Ă€r de som redan Ă€r ganska varma och torra. HĂ€r finns det ocksĂ„ begrĂ€nsade möjligheter till anpassning â Ă€ven om mĂ„nga jobbar hĂ„rt för att stĂ€lla om produktionen till nya förutsĂ€ttningar.
ââDet finns risk för att vissa regioner tvingas upphöra med odlingen helt, sĂ€ger Kimberly Nicholas, som forskar om vin och klimatförĂ€ndringar vid Lunds universitet.
ââJu större uppvĂ€rmningen blir desto större Ă€r sannolikheten att flera regioner dĂ€r dagens favorit- och kĂ€ndisviner odlas inte kommer att fungera i framtiden.
PĂ„verkar smak
Flera franska champagnedistrikt har vÀnt blicken vÀsterut och sÄvÀl Taittinger som Pommery har köpt mark i England för att kunna göra mousserande vin dÀr nÀr det blir för varmt i Champagne. Högre temperaturer innebÀr högre sockerhalter vid skörd.
ââAtt dricka ett glas vin Ă€r att smaka pĂ„ klimatförĂ€ndringarna, sĂ€ger Nicholas.
ââVindruvor Ă€r extremt klimatkĂ€nsliga. Det varmare klimatet gör att vinet mognar snabbare, vilket inte Ă€r optimalt för smak och arom.
Att bara flytta en vingÄrd norrut Àr ingen hÄllbar lösning, enligt Nicholas som pÄpekar att den biologiska mÄngfalden mÄste tas i beaktande. En bÀttre lösning Àr att byta till en druva mer anpassad till varmare temperaturer. I dag stÄr tolv sorter för omkring 80 procent av vÀrldens vinproduktion.
För att undvika att ytterligare bidra till klimatkrisen tycker Nicholas ocksÄ att det Àr viktigt att tÀnka pÄ förpackningar, som stÄr för en stor del av utslÀppen i vinbranschen.
ââAlla branscher mĂ„ste sluta slĂ€ppa ut koldioxid i atmosfĂ€ren, sĂ€ger hon.
ââMed befintliga klimatpolitik Ă€r vi pĂ„ vĂ€g mot en uppvĂ€rmning pĂ„ nĂ€rmare 3 grader, vilket skulle slĂ„ hĂ„rt mot mĂ„nga vinregioner. För att kunna fortsĂ€tta njuta av vin mĂ„ste vi hĂ„lla oss till Parisavtalet. Det Ă€r inte den enda anledningen, men en god anledning.