Åke föddes 24 september 1926 i Björnlunda socken, Gnesta, som Milda och Eriks femte barn. Endast 11 år gammal förlorade Åke sin mor och efter avslutad sexårig folkskola, flyttade han till sin moster och morbror utanför Malmköping. Där fick han arbeta på bondgården med djur och åkerbruk. Åke utvecklade med åren en särskild relation till djur och natur och odlingsmöjligheterna i den södermanländska myllan, en kunskap och ett intresse han behöll livet ut.
Åke var emellertid särskilt duktig i skolan och ville inget hellre än att utbilda sig. Vid den tiden var möjligheterna små, men räddningen blev värnplikten, där han stannade och gjorde en snabb karriär och tidigt nådde kaptensgrad. Vid hans regemente Ing 1 i Solna utbildade han sig till fordonsingenjör och var verksam som lärare för värnpliktiga inom området.
Vid 39 års ålder bytte han till en civil karriär och påbörjade en anställning vid tekniska verken i Eskilstuna, där han fick nytta av de tekniska kunskaper han förvärvat i det militära. Åke var även fackligt aktiv och deltog i många förhandlingar med arbetsgivaren. I slutet av 1970-talet började han arbeta på kommunhälsan i Eskilstuna, där han efter omfattande vidareutbildning, bland annat inom naturvetenskap, erhöll befattningen skyddsingenjör. Lite senare bytte Åke arbetsplats till Statshälsan i Västerås. Han fick här också god användning av sina fackliga erfarenheter, men förhandlade nu som representant för arbetsgivaren.
Tiden efter sin pension tillbringade Åke på en idyllisk gård utanför Sparreholm tillsammans med sin hustru Astrid och deras söner. Där fick han komma tillbaka och leva i, med och av sin älskade natur. Han tog gärna långa promenader med sina kära hundar och odlade potatis, tomater och andra grödor. Det var alltid lika spännande att besöka pappa Åke och se hur han lyckats med årets skörd och få ta del av de gudomliga smakupplevelserna.
Åke fick många barn, det första redan i slutet av 1940-talet, och det sista så sent som vid 58 års ålder.
Han är sörjd och saknad av oss alla.