Till tonerna av Freddie Mercury och ”I want to break free” tog vi den 15 juni farväl av vännen, levnadskonstnären, konst- och operaälskaren samt föreningen Eskilstunapojkarnas tidigare ordförande Caj Ernelli. Caj kom från Eskilstuna till Stockholm på 60-talet och studerade till arkitekt. Han deltog i det sena 60-talets första HBTQ-demonstrationer och var med vid ockupationen av Kårhuset -68. Men Caj hade en mycket större bredd och ett djup som inte låter sig karaktäriseras så enkelt. ”Aktivisten Caj” var inte den Caj jag lärde känna.
Jag träffade Caj på 80-talets senare hälft då han blev invald i Föreningen Eskilstunapojkarnas styrelse. Vi är en gammal skolförening för fd elever vid Högre Allmänna Läroverket (S:t Eskil) i Eskilstuna. Caj var i 28 år vår ordförande. Han dog dagen innan vårt årsmöte den 13 maj i år. Hans avgång var beslutad sedan i vintras, men i stället för att tacka av Caj så höll vi en tyst minut. Som ordförande var Caj mycket uppskattad i föreningen. Av oss som satt i styrelsen kom han att bli varmt omtyckt, en god vän. Vi pratade aldrig politik i styrelsen. Vi valde alltid att se till andra värden och företeelser. Vi fokuserade på det som förenade oss. Få i föreningen kände till Cajs politiska ståndpunkter.
För mig utmärkte sig Caj framför allt som en verklig humanist; mycket omtänksam och empatisk, intresserad, närvarande, tolerant och öppen för oliktänkande och oliksinnade. Han var en sann människovän som skapade förutsättningar för många Eskilstunabor, och för oss i förskingringen, att vara i kontakt med barndoms- och ungdomstiden i Eskilstuna. Vid sidan av sitt arbete som arkitekt deltog annars Caj i Stockholms konst- och kulturliv på ett sätt som ganska få andra gör. Som vd på Cirkus Cirkör blev jag inbjuden till Folkoperans premiärer. Min och Cajs grej var att gå dit tillsammans.
Ni har vi sagt farväl. Caj inspirerar mig att mer försöka "fånga dagen" och uppskatta vänskap och upplevelser. Jag vill också stå upp i arbetet för alla människors lika värde, tolerans och öppenhet för det som är annorlunda mig själv och för kärlek till människor och livet. Tack Caj. Du saknas oss.