Alla delar av kontantkedjan måste fungera

I dag är tre delar av kontantkedjan särskilt sårbara, menar insändarskribenten Nina Wenning, vd för Bankomat AB. Att allt fler butiker och restauranger slutar att ta emot kontanter som betalning är en del.

I dag är tre delar av kontantkedjan särskilt sårbara, menar insändarskribenten Nina Wenning, vd för Bankomat AB. Att allt fler butiker och restauranger slutar att ta emot kontanter som betalning är en del.

Foto: Fredrik Sandberg (TT)

Insändare2024-01-24 11:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på gästkrönikan "Lagstifta om rätt till kontantbetalning" av Malin Lernfelt, publicerad 17 januari.

Malin Lernfelt betonar i sin krönika vikten av att människor har möjlighet att betala med kontanter. Hon välkomnar därför att regeringen nyligen har tillsatt en utredning som bland annat ska titta på möjligheten att betala med kontanter för livsnödvändiga varor så som läkemedel, livsmedel och drivmedel.

Även vi på Bankomat anser att det finns ett stort samhällsbehov av kontanter, inte minst för människor i digitalt utanförskap och för samhällets krisberedskap. Men för att kontanthanteringen ska fungera i såväl vardag som kris måste alla delar av kontantkedjan fungera.

Det räcker inte med att människor har eller kan få tillgång till kontanter. Myndigheter, butiker och restauranger måste också ta emot kontanter som betalmedel. Därutöver behöver människor i digitalt utanförskap ha möjlighet att betala räkningar kontant över disk. Och de aktörer som tar emot kontanter måste ha möjlighet att få tag på växelpengar och lämna in dagskassor. Därför behöver det även finnas värdehanteringsverksamhet som kan transportera kontanter.

Samtidigt har efterfrågan på kontanter stadigt minskat, och då har även de ekonomiska incitamenten för kommersiella aktörer att hantera kontanter minskat. Det har lett till att många företag som erbjuder kontanttjänster har dragit ner på eller upphört med sin verksamhet. 

I dag är tre delar av kontantkedjan särskilt sårbara. Det finns i dag få möjligheter att betala räkningar med kontanter över disk. Värdehanteringen i samhället är sårbar då det bara finns ett företag som erbjuder sådana tjänster. Och allt fler butiker och restauranger slutar att ta emot kontanter som betalning.

För att stärka dessa sårbara delar av kontantkedjan krävs ansvarstagande från privata företag i kombination med statliga insatser, stöd och incitament.

När det gäller möjligheten att betala kontant, vilket är det som Malin Lernfelt fokuserar på i sin krönika, så tror vi inte att en generell lagstadgad skyldighet att ta emot kontanter är rätt väg att gå. Handeln har redan drabbats hårt av att det blivit dyrare och krångligare att hantera kontanter. I stället bör handeln ta samhällsansvar genom självreglering samtidigt som staten bör införa incitament som gör det mer attraktivt för handeln att hantera kontanter.

I slutändan ligger huvudansvaret för att upprätthålla en samhällsviktig infrastruktur med svag kommersiell bärkraft på staten.