I förra veckan presenterade Svenska Akademien årets Nobelpristagare i litteratur. Den mest ärofyllda utmärkelsen en författare kan få. Beslutet att ge priset till en totalt okänd afrikansk poet vars namn det inte ens går att stava till anser jag vara helt fel. Bättre hade varit att tilldela priset postumt till Astrid Lindgren (1907-2002). Hela Sveriges omåttligt älskade sagotant. Hennes böcker är världskända och har översatts till 104 språk. Absolut ingen som kan sin historia hade klagat. Motiveringen är enkel: "För omätbart glädjefyllda, geniala och underhållande insatser för unga och gamla under många generationers tid". Förslagsvis kunde prissumman på omkring tio miljoner kronor skänkas till Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna och Huddinge. Nästa år är det tjugo år sedan Astrid gick bort, hon lämnade kvar en odödlig och oslagbar skatt av fantastiska berättelser. Nästa år har Akademien en gyllene chans att ta revansch på sig själva.