Biologisk mångfald inte bara en lisa för själen


Utan alla dessa pollinerare blir det inte några äpplen, jordgubbar, tomater eller gurkor.

Utan alla dessa pollinerare blir det inte några äpplen, jordgubbar, tomater eller gurkor.

Foto: Johan Nilsson/TT

Insändare2022-08-11 08:10
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag vill gärna lägga till några synpunkter till Rolf Walterssons utmärkta insändare ("Kommunen tycks ha 'otur' med sina ängsmarker" i EK 8/8). Jag håller fullständigt med om att det som sker (och har skett) på de anlagda våtmarkerna lämnar en hel del att önska. Att slå ängsmark som är i full blom som exempel.

En komplettering angående "att titta på vackra blommor och studera bin, humlor, fjärilar och andra insekter". Sådant är mycket viktigt, särskilt i dessa tider då människor behöver lite ro och avkoppling från allt det hemska som pågår. Det är inte hela sanningen dock. Nämligen: utan alla dessa pollinerare så blir det inte heller några äpplen, jordgubbar, tomater, gurkor och annat som behöver pollineras för att bära frukt. Så det är inte enbart en lisa för själen som biologisk mångfald åstadkommer utan, i allra högsta grad, för kroppen! 

En annan tanke: om man nu tycker att det är dyrt att underhålla gräsmattor etcetera, så varför inte i stället så/plantera låga, tåliga marktäckare av typ gul fetknopp som sköter sig själva, blommar, ger näring till insekter och ser vackra ut. Varför inte byta ut alla dessa kommunala "gröna öknar" = gräsmattor mot sådana växter. De blir inte som högt gräs och är mjuka att gå och sitta på om man vill ha picknick. Särskilt skulle sluttande gräsmattor vinna på att bytas ut mot olika blommande marktäckare för då slipper man riskera att välta omkull när man kör en gräsklippare.

Beträffande eventuellt bortfall av arbetstillfällen så finns det säkert många andra arbetsuppgifter att hitta, till exempel återplantering av tidigare nedtagna träd.