Svar på Lennart Holmers insändare "Israel rensar ut i Gaza", publicerad tidigare i februari.
Först ett stort tack till min vän Lennart Holmer som på ett sakligt och vederhäftigt sätt analyserar och kritiserar Israels krig i Gaza. Vi är inte så många som rakryggat vågar ta ställning emot Israels krigsmetoder i Gaza. Problemet är att så fort någon kritiserar Israel oavsett om vad, så kallar israeler det för antisemitism. Därför har jag försökt att få svar på varför. Kanske kan detta mana till eftertanke.
Så här menar Svante Lundgren, religionshistoriker vid Lunds universitet med fokus på Mellanöstern: Varje våldsam upptrappning av Israel-Palestina-konflikten har lett till ökad antisemitism i många länder. Så är också fallet i samband med det nu pågående kriget mellan Israel och Hamas. Det här är inget nytt utan har pågått i decennier. Varje gång det hettar till blir det aktivitet också här. Nu är stridigheterna dock mer omfattande och riskerar att pågå under längre tid, vilket även i sig kan stärka antisemitismen i delar av världen, säger han.
Var går då gränsen mellan legitim kritik mot Israel och antisemitism?
Att kritisera Israels politik gentemot palestinier eller ifrågasätta om deras reaktion på terrordådet är proportionerlig är inte antisemitiskt. Antisemitism börjar när kritiken tar sig demoniserande former, som när man åberopar gamla myter om "blodtörstiga judar" som njuter av att döda barn. Eller när man, likt Fridays for Future, antyder att media hjärntvättar folk i västvärlden, vilket bygger på den antisemitiska idén om judisk mediekontroll, säger Svante Lundgren.
Exempel på antisemitism:
Traditionell antisemitism:
"Judarna har för stort inflytande i världen"
"Judarna har för stort inflytande över världsekonomin"
"Judarna har stort inflytande över medierna"
Antisemitism relaterad till Israel:
"På grund av Israels politik tycker jag allt mer illa om judar"
"Så länge Israel finns kan vi inte få fred i världen"
"Israels politik präglas av en i Gamla Testamentet rotad hämndlystnad (öga för öga, tand för tand)"
Exemplen på antisemitiska föreställningar och attityder är hämtade ur rapporten ”Antisemitism i Sverige: En jämförelse av attityder och föreställningar mellan 2005 och 2020”m som författades av Henrik Bachner, filosofie doktor i idéhistoria, och Pieter Bevelander, professor i internationell migartion och etniska relationer vid Malmö universitet.