Oron bland folk har ökat sen pandemin kom 2020. Dagens ungdomar har sett världen ändras drastiskt runt dem – folk har dött, familjer delats och många har blivit påverkade negativt av pandemin och nu detta krig som har startat. Jag känner mig oroad över vad som har hänt, och vad som väntar. 

Starten – Dagarna har passerat så snabbt de tre senaste åren men nu har tiden stannat.
Det har gått cirka en månad sen de lyfte på restriktionerna av pandemin som började i slutet av 2019 och slog ut i starten av år 2020. Covid-19 spred sig snabbt, jag minns det som om det var igår, då jag satt i bilen och hörde att covid-19 fanns i Strängnäs. Jag hoppades att det inte skulle komma till Eskilstuna. Jag fick höra hur vänner var rädda om sina småsyskon och hur de var upprörda över att de inte kunde träffa familjemedlemmar. Känslorna blev till sorg och oro då folk dog och rekommendationer skickades. Skolan var helt plötsligt hemma och de vänner man hade var på en skärm.

Medier – Jag satt hemma ofta under pandemin, det fanns inget man kunde göra förutom hålla kontakt med de man hade. Sjäv befann jag mig allt oftare på sociala medier och hörde om vad som bubblade upp i USA. Jag såg hemska bilder på uppror och folk som hade blivit pepparsprejade, artiklar om polisbrutalitet och våld mot mörkhyade människor. Vänner pratade om "Black Lives Matter" i klassen och under SO-lektionerna pratade vi om varför sådant händer i samhället. Det var hat och enhet från båda sidorna.

Jag som växt upp i dagens samhälle känner att jämställdhet bland alla borde finnas och att folk borde inse att vi är civiliserade människor med egna ambitioner och att alla måste bli behandlade lika oavsett hudfärg, utseende och livsmiljö. 

Krig – Och nu har ett krig startat, det läskigaste som hänt hittills i mitt liv. Det känns som när man satt i bilen igen. Man hoppas på att det inte kommer till ens hem, men sen, helt plötsligt, är det här, och det enda vi kan göra är att hoppas. 

Kriget är i Ukraina just nu och Sverige har blivit hotat av en stormakt. Politikerna gör sitt bästa och tar reda på vad som behövs göras. Och i skolan under syslöjden syr vi kläder som i år skickas till Ukrainas barn som just blivit av med sitt hem och behöver fly från de landet de föddes i. Folk från hela världen åker för att vara med i kriget och försvara ett land de kanske aldrig varit i.