Replik på nyligen publicerade insändaren "Skolbarnen behöver både frukt och mjölk".
Vi förstår Emma Rungs, vd för Krav, oro över att EU:s skolmjölksstöd ersätts med fruktstöd läsåret 2025/26, vilket påverkar Krav:s ekonomi negativt. Men denna förändring är helt nödvändig ur ett miljöperspektiv. Mjölkproduktionen bidrar inte bara till betydande metanutsläpp, utan påverkar även den biologiska mångfalden mycket negativt.
I Sverige genererar maten årligen cirka 1,8 ton koldioxidekvivalenter per person. Naturvårdsverkets rapport "Hållbara konsumtionsmönster" visar att en helt växtbaserad kost är nödvändig för att reducera dessa utsläpp till 0,3 ton per person och år fram till 2050. Således är det nödvändigt att regeringen prioriterar frukt framför mjölk till eleverna.
Växthusgasutsläppen från kor dominerar i dag klimatpåverkan från vår matkonsumtion. Av Sveriges metanutsläpp kommer 64 procent från idisslare, huvudsakligen kor. Enligt Internationella energiorganet (IEA) har metanutsläpp bidragit till 30 procent av den globala uppvärmningen sedan industrialiseringen. Om vi halverar de globala metanutsläppen före 2030, kan vi minska den globala uppvärmningen med 0,3 grader fram till 2045.
Mjölkkor bidrar avsevärt till förlusten av biologisk mångfald, och konsekvenserna är enorma. Enligt studien "The global biomass of wild mammals" utgör vilda däggdjur numera endast sex procent av jordens totala biomassa från däggdjur. Kor utgör hela 40 procent, vilket är tre procent mer än biomassan från världens alla människor tillsammans. Dessa siffror belyser den dramatiska förskjutningen i vår planets ekosystem och visar hur viktigt det är med en snabb omställning till ett växtbaserat livsmedelssystem.
Det är också viktigt att beakta att många barn i Sverige inte tål laktos eller mjölkprotein och därför inte kan dricka mjölk. Däremot kan alla barn äta nyttig frukt, vilket gör frukt till ett mer inkluderande alternativ. Genom att rikta EU:s stödpengar mot frukt i stället för mjölk säkerställer vi att alla barn kan dra nytta av programmet.
Genom att omdirigera EU:s stöd från mjölk till frukt kan Sverige effektivt minska klimatpåverkan, skydda biologisk mångfald och säkerställa att alla barn gynnas. Denna förändring är inte bara önskvärd – den är nödvändig för en hållbar framtid.