Feltänkt om elbilar för att rädda miljön

Elen blir dyrare för var dag, vindsnurrorna kostar mer än de smakar och solenergi är ju inget för den mörka, vintriga Norden, skriver signaturen "Aake".

Elen blir dyrare för var dag, vindsnurrorna kostar mer än de smakar och solenergi är ju inget för den mörka, vintriga Norden, skriver signaturen "Aake".

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Insändare2021-09-28 21:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag är ”el-skeptiker”!

Inte så att jag förnekar elektricitetens existens eller betydelse! Jag tror bara att man har tänkt fel i röran kring vår framtida miljö – eller brist därpå.

Det är väl OK med eldrivna bilar – tysta och fina och inga utsläpp, men varför envisas så gott som samtliga tillverkare med att presentera fordon med prestanda, som slår F1-racers. Teslas nyaste, t.ex. gör 0–100 på 3,7 sekunder och har en toppfart på närmare 300 kilometer i timmen!

Var kan man använda sådana resurser och fortfarande förbli ostraffad. Plus det faktum att hastighet alltid kräver sin input i form av bränsle (el) och aktionsradie.

Det kunde vara kul att se en modern CV2 med en toppfart på max 120 kilometer i timmen och en effektiv körsträcka på 100 mil på ”full tank”. Dessutom kanske till och med till ett någorlunda förnuftigt inköpspris! (Tesla kostar från 750.000 och uppåt).  Nu är det ju inte bara själva fordonet som kostar! Varje ny modell förses med nya krya digitala dippedutter med hänvisning till trafiksäkerhet, bekvämlighet och inte minst status. Många av dessa elfordon är också försedda med en ”info-och-programskärm, som ersätter alla normala knappar och andra manöverdon. På den förväntas man knappa in alla sina önskemål avseende framfarten! Detta antas vara mindre distraherande än att prata i mobiltelefonen …

 Alla dessa småting kräver dessutom en mängd halvledare och tar naturligtvis för sig av den batterikapacitet, som i begynnelsen varit tänkt att driva fram fordonet – mil ut och mil in! Följden är att det är en universell brist på halvledare – vilket coronapandemin av nån anledning fått ta skulden för. När det gäller batteripaketen krävs dessutom en hel hög märkliga och sällsynta mineraler och jordarter, av vilka en del kan förorsaka bränder, som är så pass svårsläckta att räddningstjänster runt hela världen håller sig väck från dem, med hänvisning till det faktum att man inte har en aning om vad dom ska göra åt dem.

Som grädde på det här moset har vi dessutom fått veta att det är ont om elkraft – så pass ont om, att kilowattimmen blir dyrare och dyrare för var dag. Bristen på el kan ju ha att göra med att kärnkraften betraktas som livsfarlig och att elda med fossilt bränsle kan det ju inte bli tal om. Vindsnurrorna kostar mer än de smakar och solenergi är ju inte nån artikel här uppe i den mörka, vintriga norden.

Kanske kattskinn och bakelitstav kan vara lösningen.