Mycket av det som görs i vårt samhälle nu görs utan ekonomisk ersättning. Hos de som utför det finns andra värden än pengar. Hörde nyss en förening som skulle anordna något och frågade några ungdomar om de kunde sköta kassan. Då vill vi ha 300 kronor i timmen per man skattefritt utbetalt direkt när det är slut. Det innebar tre dagar, fyra timmar om dagen och fyra personer. Var tror ungdomarna att pengarna kommer från? Skulle någon ställa sådana krav för 50 år sedan? Vem har råd att gå på sådana tillställningar?
Vi ser just nu sådana som tillverkar snö utan ersättning. Vem ska se till att det finns snö när ingen har råd att åka på den?
Är det rätt uppfostran att lära barn att de ska ha ekonomisk ersättning så snart de ska göra något, utan att de betalar för mat och husrum? Många barn som fått uppfostran att de inte ska göra något gratis är idag uppe i 50-års åldern. Då kan man ju undra hur vårt samhälle ska se ut i framtiden utan att de som gör något ska ha ekonomisk ersättning, eller bli betraktade som dumma?