Ibland har jag kallats för "Mamma United". För 20 år sedan arbetade vi intensivt för att lägga grunden till en tjejförening som på sensommaren, 29/9 -02, skulle bli Eskilstuna United. Tanken vara att ge tjejer de bästa förutsättningarna att bli så bra som de hade förmåga till, att föreningen skulle bli en av Sveriges bästa fotbollsutbildare. Att vi skulle stå upp för tjejers lika rättigheter i en ojämlik fotbollsvärld, för att de skulle få älska sin sport och kunna leva på att vara professionell fotbollsspelare. 

Jag känner mig som en förälder till den här ungen, föreningen. Jag har sett den med ungdomlig energi springa fram, på en allt annat är rak väg för att 2013 nå det första målet att vinna Elitettan och 2014 få spela första året i Damallsvenskan.

Mitt mammahjärta har fortsatt att vara mycket stolt att se tonåringen utvecklas till en stabil medlem av Damallsvenskan. Ännu mer stolt har jag varit över den mentala utvecklingen, att vi i familjen, föreningen, har tagit stora kliv för att stå upp för jämställdhet, allas lika värde och socialt engagemang. Ibland har vi varit ganska uppkäftiga och fått kritik för att ställa för höga krav, men det har behövts. 

Sedan vet ju alla föräldrar att ungen inte alltid gör som det var tänkt, det som vi i familjen har tagit för självklart har kanske inte varit självklart för alla, för självklart är ju som man hör på ordet bara klart för en själv. Vi har uppenbarligen inte pratat tillräckligt mycket om vad vi står för i familjen/föreningen. 

Det blev nu en ”käftsmäll”, familjen är ledsen, ungen är ledsen, men vi är ändå trygga med att våra grundvärderingar är på plats. Nu måste vi hjälpa ungen på fötter igen och som alla föräldrar vet, hoppas jag, så blir ingen unge bättre av att om och om igen hackas på och få höra att den är en dum och dålig person.

Nu behöver vi i familjen/föreningen samla oss och prata igenom det här, stötta vår tonåring som snart är på väg ut i vuxenlivet, så att det blir en stark unge med framtidstro och förmåga att förändra världen till en bättre och mer jämlik plats för tjejer. Det ska vi göra med mycket kärlek och stöd i familjen. Men familjen behöver också mycket stöd och kärlek från vänner och bekanta, det är när det blåser som mest som man behöver stöd som bäst.