Ingen anledning att vara nöjd över svensk klimatpolitik

Vägtransporter är en tung post i koldioxidbudgeten. Riksdagen bör besluta om en successivt stigande avgift på diesel och bensin, menar insändarskribenten.

Vägtransporter är en tung post i koldioxidbudgeten. Riksdagen bör besluta om en successivt stigande avgift på diesel och bensin, menar insändarskribenten.

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Insändare2023-01-03 06:29
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu är det 2023 och bara sju år kvar till 2030, då vi ska ha minskat våra koldioxidutsläpp med 50 procent. Enligt lag! Men vi fortsätter att öka våra utsläpp år för år. Vår nya regering har under hösten raskt försvårat vår möjlighet att uppnå målen, till exempel genom att sänka reduktionsplikten, öka avdrag för tjänste- och arbetsresor med bil och sänka skatter på drivmedel.

Det finns ingen anledning längre att vara nöjd eller stolt över svensk klimatpolitik. Vi ligger inte i framkanten. I dag råder osäkerhet om Sveriges väg mot klimatmålen. Näringslivet, som är beroende av långsiktighet, klagar liksom kommuner, regioner och vi medborgare, som oroar oss över de hotande klimatkatastroferna. 

Vi måste ta oss an den nödvändiga omställningen på allvar. En början kunde vara organisationen Klimatsvarets förslag Avgift och Utdelning. Våra vägtransporter är en tung post i koldioxidbudgeten. Riksdagen bör besluta om en successivt stigande avgift på diesel och bensin, till dess att vi ställt om till fossilfritt. Ekonomiska drivkrafter (piskor) är erkänt effektiva. Moroten är att alla avgifter samlas i en egen pott och delas ut till alla medborgare regelbundet. De flesta skulle vinna på systemet. Det är rättvist, pedagogiskt och lättadminstrerat.