Kan vi få en utbildningschef som brinner för eleverna?

Den styrande majoriteten M+S i Strängnäs har till slut bestämt sig för att byta ut kommunens utbildningschef Tony Lööw. Den kommunala grundskolan står i ett vägskäl – ska den få koncentrera sig på jobbet? Att utbilda elever!

Skolans kvalitet är i dag inte bara avgörande för elevernas utbildning, utan även för tryggheten i samhället. Därför är skolpolitiken, med sin förlängda arm skolchefen, och deras samlade prioriteringar av stort allmänt intresse. Av det skälet anser vi att artikeln i Strängnäs Tidningens 29 februari 2024, som i positiva ordalag beskriver Lööws arbete, behöver kompletteras. Speciellt bör sidor av politiken som drabbat eleverna belysas.

När chefer får sluta och en organisation står inför att rekrytera en ny, letar man ofta efter någon med annorlunda kompetens och erfarenhet än den gamla. Det är också ett skäl att eftersträva en så bred bild som möjligt av den avgående chefen.

Genom uppfattningen att utbildningschefen inte har något speciellt ansvar, blev Lööw något av ett begrepp. Hans devis är att alla har samma ansvar. Så till att börja med behöver Strängnäs kommun en utbildningschef som tar ansvar.

Lööws ”Skolutvecklingsprogram” kan bara beskrivas som ett stort misslyckande. Resultaten för elever i den kommunala grundskolans årskurs nio, i den tidigare välkända skolkommunen Strängnäs, föll på bara några år med över 20 procent. Hastigt blev kommunen en av Sveriges svagaste skolkommuner. Själv menade han att skolan var bra, felet var eleverna och deras sammansättning. När han nu slutar tycks trenden äntligen gå mot gradvis bättre resultat.

Elevens möjligheter och situationen i klassrummet är naturligtvis avgörande för hur en skola fungerar. Den avgående skolchefens fokus har dock varit administrationen. Hans ”årshjul”, med mängder av administrativa åtgärder, har skapat osäkerhet kring skolans uppgift och stulit värdefull tid från lärare och rektorer. Tid som borde ha ägnats eleverna.

Även Skolinspektionens larmrapport från november 2023, som rapporterade allvarliga problem i flera kommunala grundskolor, pekade på brister i huvudmannauppdraget – det vill säga hur skolan styrs av politiker och skolförvaltning.

Många elever (i första hand pojkar) har gått ut den kommunala grundskolan utan godkända betyg och missat behörigheten till gymnasiet. En öppen fråga är om misslyckandet med pojkar bidragit till den höga ungdomsbrottsligheten i kommunen. Strängnäs utmärker sig, som säkert bekant, även i nationell statistik över antalet unga pojkarna i grov gängbrottslighet.

För att klara arbetet med förebyggande insatser och för att förhindra en fortsatt utveckling av gängkriminaliteten i kommunen, bör bl a största möjliga öppenhet vara målet. Det är olyckligt när skolchefen, som i intervjun vilken refereras ovan, till exempel menar att kritiken mot Resursskolan inte borde ha blivit offentlig genom tidningens försorg.

Barn- och utbildningsnämnden bör nu samarbeta för att summera intryck och ställa tydliga krav på vilken utbildningschef kommunen ska ha. Målet måste vara tydligt, det är elevernas tid i klassrummen som ska vara i fokus!