I insĂ€ndare âFördömer Azerbajdzjans attacker mot civilbefolkningenâ publicerad i Eskilstuna Kuriren den 19 oktober 2020 kommer författarna med felaktiga synpunkter om konflikten i Nagorno-Karabach. Författarna försöker om och om igen skapa en bild av religiösa konflikten i Nagorno-Karabach.
Azerbajdzjan Ă€r en sekulĂ€r stat som inte lĂ€gger religiösa vĂ€rdegrunder varken i inrikes som utrikespolitiken. PĂ„ven Franciscus i sitt tal under hans andra besök till Azerbajdzjan den 2 oktober 2016 underströk âgoda relationer mellan muslimer, katoliker och judar i Azerbajdzjan och dess betydelse för fredliga samexistensen och freden över hela vĂ€rlden. I kriget Ă€r det alltid civilbefolkningen som lider mest.
Sidorna anklagar varandra för att utsÀtta risker för civilbefolkningen. För senaste tragiska attacken utsÀttes civilbefolkningen i nÀst största azerbajdzjanska staden Gandja som ligger 50 km utanför krigszonen. Attacken resulterade i att 27 civila mÀnniskor gick miste sina liv. För att kunna förstÄ och hitta möjliga lösningar till konflikten mÄste man vÀnda sig till gÀllande folkrÀttsliga bestÀmmelser relaterade till konflikten nÀmligen resolutionerna i FN:s sÀkerhetsrÄd: Nr. 822 (30 april 1993), Nr. 853 (29 juli 1993, Nr. 874 (14 oktober 1993), Nr. 884 (12 november 1993), samt en i FN:s generalförsamling: Nr. 62/243 (25 april 2008). Samtliga resolutioner i sÀkerhetsrÄdet krÀver ett omedelbart upphörande av stridigheterna och tillbakadragande av de armeniska styrkorna frÄn Azerbajdzjans territorium, inklusive Nagorno-Karabach.
Konflikten Àr inte religiös
Samtliga resolutioner i sÀkerhetsrÄdet krÀver ett omedelbart upphörande av stridigheterna i Nagorno-Karabach.
Foto: Janerik Henriksson/FLT-PICA
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.