Ljuset kommer. Dagarna blir längre. Snart är den underbara våren här och jag längtar ut. Ut i det fria. Jag är gammal nu och har svårt för att gå. Promenaderna blir korta. En kilometer eller två.

Men cykla kan jag även om jag numera tar hjälp av ett batteri. Jag längtar ut till cykelbanorna. Så varför ger jag mig inte bara i väg? Därför att de varje vinter täcks av ett lager krossgrus utspätt med glaskross.

Jag kan cykla men jag klarar inte av att leda cykeln till verkstaden med punktering. Så det får vänta några månader till men längtar dit gör jag likväl.

Om någon av de som styr staden brydde sig om medborgare och klimat borde de se till att cykelbanorna hölls anständigt rena.