Insändare: Lögner och missuppfattningar i Natodebatten?

Utan lögner har nejsidan inga argument i Natodebatten. Under rubriken "Nej till svenskt medlemskap i Nato", publicerad den 14 maj presenterar insändarskribenten Hans en rad påståenden, som i bästa fall är missuppfattningar och i värsta fall rena lögner. 

Dels skriver Hans att svenska soldater riskerar att skickas världen över beroende på vilken konflikt Washington för tillfället vill starta. Så är det förstås inte. Inget Natoland kan kräva att andra Natoländer deltar vid insatser som inte har föregåtts av ett angrepp mot medlemsstaten. Inte ens Washington har den befogenheten. 

Ett annat argument Hans försöker göra är det om att Sveriges förmåga att medla vid internationella konflikter kan äventyras. Det behöver så klart inte heller vara ett faktum. Artikel 1 i Natofördraget stipulerar att organisationen och dess medlemmar ska verka för att lösa internationella konflikter på fredlig väg. Detta har vi sett i bland annat Natolandet Norge, som under 90-talet hade en framträdande roll i medlingen mellan Israel och PLO under Osloprocessen. Vi har också sett det under Rysslands anfallskrig mot Ukraina, där Frankrike tidigt gjorde försök till att deskalera situationen. 

Att vänta med ett Natobeslut till september vore olyckligt. Bättre att ansöka nu. Innan det är för sent.