Under flera decennier har det talats om behovet av omställning av samhället och vårt sätt att leva. Det som saknats har varit verklighetsförankrade visioner om framtiden. Istället har omställningen kommit att kännas som ett obehagligt hot för många.
Nu har vi hamnat i ett läge där yttre omständigheter tvingat många av oss att förändra vår konsumtion. En majoritet av de svenska hushållen har emellertid fortfarande ett ekonomiskt utrymme som gör att vardagen går runt. Det skapar samtidigt starka incitament, ehuru påtvingade, till omprioriteringar, sparande och effektivisering. 

Oavsett nuvarande exceptionella omständigheter är vi ändå tvingade till omställning med tanke på de fortgående ekologiska och sociala kriser vi befinner oss i. Utmaningen är att i första hand komma de som befinner sig i ekonomiskt utsatta omständigheter till hjälp när samtidigt starka röster höjs för omfattande generella stödåtgärder. Det senare har till och med namnkunniga nationalekonomer varnat för att det enbart kommer att förvärra situationen. Här krävs att man från visst politiskt håll slutar exploatera människors missnöje med dagens extrema ekonomiska situation genom populistisk retorik. Istället behövs en vilja att lyssna på sakkunskap och göra rätt prioriteringar.