Socialdemokrater, en gång var jag en av er. En gång trodde jag mig förstå vad vårt politiska program innebar. Så är det inte längre. Socialdemokratin i Eskilstuna har inte längre några beröringspunkter med det tankegods som säkert fler än jag kopplar till socialdemokrati.

Idag är till och med partifärgen lila vilket rent av är komik, det skulle kunnat skämtas om detta förr, men inte längre. En gång i tiden var längre öppettider på krogen ett återkommande tema för unghögern. Oftast med slagorden ”fri sprit och bredare trottoarer”, men inte längre. Förr i tiden handlade det inte klassklyftor om inflyttning, det var fördelningspolitik.

Jag tror inte att det är väljarbasens grundläggande föreställning som ändrats men en diskrepans mellan vad man röstar för och vad man får har uppstått. Mycket av det lokala problemet ligger i ett undermåligt ledarskap, genom den politik man ställer sig bakom visar man ett monumentalt förakt för väljarbasen. Hur skall det annars förstås när man någon vecka efter ett val byter partiets färg och aviserar att man tänker sälja ut vårt gemensamt ägda energibolag?

Hur kommer denna ide till, det är knappast ett gräsrotsuppror? Det är en liten krets i partiet som tänker ut flygplatser och utförsäljningar. Man tiger också om planerna före valet för de fanns helt säkert redan då, vad är skälet till denna tystnad?

Om den som ”säger hur det är och gör vad som krävs” också sa vad som kommer att göras skulle det nog varit hederligare.
Att utförsäljning av infrastruktur är monumentalt dåliga affärer för det offentliga vet alla idag och det finns faktiskt ingen som försöker ta sig ära genom dessa affärer. Tågen går inte, skolan fungerar inte, elnäten osv. Att ändå gå denna väg kan vara ideologiskt om man är höger men inte om man är sosse. Så Jimmy – förklara dig!