I flera artiklar i Eskilstuna-Kuriren den senaste tiden kritiseras den pedagogiska omsorgen, nattis, i Eskilstuna kommun.

Det som kallas för annan pedagogisk omsorg är ingen lagstadgad verksamhet utan en frivillig form av omsorg som varje kommun får välja att bedriva.

I Eskilstuna har vi tagit beslutet att erbjuda upp till 25 familjer en möjlighet att få ihop sina liv trots obekväma arbetstider. Nattis är en väldigt dyr verksamhet, vilket är förståeligt om man tänker på när och hur den bedrivs. Lokalerna behöver vara anpassade för att barnen ska kunna delas upp i olika åldersklasser och grupper beroende på om de behöver sova över eller bara stanna under kvällen. Personalen måste jobba på obekväma arbetstider och skjuts med taxi till och från nattis behöver organiseras. Barnen behöver både pedagogisk aktivitet och näringsriktiga måltider. Allt fler barn har också särskilda omsorgsbehov och kräver mer resurser än tidigare.

Som med all gemensam samhällelig service är det viktigt att systemet säkerställer att det är rätt individer som får rätt insats. Det finns vissa oklarheter kring kösystemet och organisationen av verksamheten och därför har ett arbete med att se över det hela påbörjats, redan under vintern. Nu inväntar vi resultaten för att kunna se om det går att justera och förbättra någonting.

Det skulle krävas en otroligt stor organisation för att ha ett nattis utan köer. Barnen kan ha sin plats under tolv år.

Politik är prioriteringar. Redan nu lägger vi stora summor på denna verksamhet samtidigt som det skett neddragningar inom andra verksamheter i skolan. Det är en svår balansgång att hitta rätt nivå på den service vi vill erbjuda kommunens invånare. Mycket kan och ska bli bättre. Men pengarna är inte oändliga och vi måste prioritera. Det vi kan göra är att skruva i systemen för att komma fram till det bästa sättet som ger mest utdelning och det gör vi.

Vi alla måste också då och då ställa oss de svåra frågorna: Vad är samhällets ansvar dit våra skattepengar ska gå? Vad är arbetsgivarnas ansvar? Vad är individens ansvar?