Att amortera på lånen i goda tider. Det är det bästa spartips proffsekonomer brukar ge oss. Under flera år med överskott i statsfinanserna har Sverige kunnat göra just det, minska statsskulden. Pengarna kan vara bra att ha när det blir sämre tider oavsett om det handlar om privatekonomi eller statsfinanser. Nu höjer staten lånen, statsskulden, för nystart av Sveriges ekonomi och för att täppa till hålen efter covid-19. I det sammanhanget kan det vara bra att ha lite perspektiv på statsskulden och dess storlek.
Den budget som lagts i höst och som ska gälla nästa år är historiskt stor, anger våra politiker. Det är sant. Satsningarna anges vara på 105 miljarder kronor. Skenande statsskuld är orsaker som nämnts. Då är det bra att veta att statsskulden minskade 223 miljarder mellan 2015 och 2019. Så frågan är om uttag av 105 miljarder är sparade pengar eller om det är lånade pengar. Båda påståendena kan säkert motiveras.
Officiellt räknas statsskulden i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP). Nu lär statskulden stiga till cirka 40 procent av BNP. Det är också intressant att titta på antalet miljarder, inte bara procent, i statsskulden. Då ser vi hur mycket som amorterats under senare år. Under 2015 var statsskulden 1 364 miljarder kronor. Ett år senare var den 1231, en minskning 133 miljarder.
Statsskuldens lägsta belopp som jag hittar i statistiken är 1 141 miljarder i april 2019, vilket är en minskning med ytterligare 90 miljarder. Därmed noterar vi en total minskning av statskulden på 223 miljarder kronor på cirka fem år. Det var samtidigt den lägsta statsskulden, i procent av BNP, sedan 1970-talet. Av EU-länderna är det bara fem som har lägre statsskuld i procent av BNP, alltså 21 EU-länder som statistiskt sett har det svårare ekonomiskt än Sverige.
När statsskulden nu stiger igen når den ändå inte ens upp till 2015 års nivå i kronor räknat. Så upp med humöret, det här ska vi gemensamt klara. Bara vi håller ut och håller i så att inte det där med coronasmittan tar ett alltför hårt grepp om oss igen.