Regelröra om biltvätt på gatan

Robert Dimmlich, initiativtagare till Hållbar biltvätt och vd för OSS – Organisationen Sveriges Servicestationer, skriver om biltvätt på gatan.

Robert Dimmlich, initiativtagare till Hållbar biltvätt och vd för OSS – Organisationen Sveriges Servicestationer, skriver om biltvätt på gatan.

Foto: Leo Sellén (TT)/Hållbar biltvätt

Insändare2024-03-04 20:45
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Varje år medför biltvättar på gatan att 1 000 ton olja och 50 ton tungmetaller rinner ut i våra vattendrag. Det skadar både vår miljö och alla vattenlevande djur och organismer. I förlängningen riskerar det även att skada vår hälsa. 

Fortfarande sker runt hälften av alla biltvättar ute på gatan. Det finns i dag ingen lag som reglerar detta, utan i stället finns det rekommendationer eller förbud på kommunal nivå. Det gör att det ser väldigt olika ut beroende på var man bor i landet. I en kommun kan det vara totalt förbud mot biltvätt på gatan, i en annan reglerat för vissa områden och i en tredje finns ingen reglering alls.

En orsak till denna regelröra är att det är miljöbalken som ligger till grund för kommunernas rätt att reglera biltvättandet på gatan. Miljöbalken är en så kallad ramlagstiftning som sätter upp mål om att nuvarande och kommande generationer ska leva i en hälsosam och god miljö. Däremot anger den inte hur dessa mål ska uppnås, det är upp till myndigheter och kommuner att avgöra. 

I kommunerna finns det olika uppfattningar om vilket stöd miljöbalken ger för att reglera biltvättande på gatan. Vissa kommuner menar att det går att hitta stöd i lagtexten för det, medan andra hävdar motsatsen. 

Nyligen gjorde vi en undersökning om detta bland Sveriges kommuner. Svaren visar att drygt hälften anser att det saknas lagstöd i miljöbalken för att förbjuda biltvätt på gatan. Det råder med andra ord starkt delade meningar om hur miljöbalken kan tillämpas. Detta skapar förvirring och det gör det svårt, både för kommunerna att agera konsekvent och effektivt och för bilägarna att veta vad som faktiskt gäller.

När lagstiftningen är otydlig finns också en tendens att hellre vara försiktig från myndigheters sida. Det gör att många kommuner som kanske överväger en reglering eller ett förbud låter bli för att inte riskera att göra något fel. Därför går det väldigt trögt med att få bort biltvättandet på gatan.

Även om regelverket är förvirrande är en positiv sak att det ändå tycks finnas en vilja att få bukt med detta miljöproblem. Hela åtta av tio av de svarande kommunerna önskar att det fanns en lagstiftning som specifikt riktade in sig på biltvätt på gatan. 

Eftersom viljan finns hos så många kommuner borde vägen till klarhet inte vara alltför svår om vad som faktiskt gäller avseende miljöbalken och biltvättar. Då skulle kommunerna få kraft att agera för att få bort dessa gifter i våra vatten.