Reseavdraget utnyttjas främst av boende i storstäderna

Vad tidigare studier från Trafikanalys visat är dock att det inte är boende på landsbygden som drar mest nytta av reseavdraget utan de med hög marginalskatt och boende i storstädernas ytterområden, skriver Erik Ehrnholm.

Vad tidigare studier från Trafikanalys visat är dock att det inte är boende på landsbygden som drar mest nytta av reseavdraget utan de med hög marginalskatt och boende i storstädernas ytterområden, skriver Erik Ehrnholm.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Insändare2022-12-08 21:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik till Erik Bengtzboes debattartikel den 2 december

Bilen som färdmedel fyller en vital funktion för att lösa vanliga människors logistik, såväl inom som utanför storstadsområden där avstånd och tid kopplat till vardagens bestyr som gör det problematiskt att lösa sina resor på andra sätt, och lär fortsätta göra det även i framtiden.

Det färdmedelsneutrala förslaget om skattereduktion var inte utan brister. Att alla skulle vara berättigade samma skattereduktion oavsett färdmedel och därmed kostnad var inte realistiskt. Det hade dock kunnat lösas med att justera ersättningsnivåerna utifrån vilket fortskaffningsmedel personen i fråga valde att färdas med.

En tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp kommer från transportsektorn, samtidigt som vi är i en brinnande klimatkris. Jag tycker inte vi behöver tala om förtäckta klimatåtgärder eller separera arbetsmarknad och klimat. Dessa samspelar med varandra och vi bör kunna låta klimatpåverkan vara en faktor när vi talar om hur vi reser och hur vi kan främja ett kollektivt och miljövänligt resande där det är möjligt, utan att det spekuleras i verklig agenda.

Du vill underlätta för fler att arbeta längre från bostaden. Vad tidigare studier från Trafikanalys visat är dock att det inte är boende på landsbygden som drar mest nytta av reseavdraget utan de med hög marginalskatt och boende i storstädernas ytterområden. De i glesbygdskommuner som använder bilavdrag pendlar i regel kortare sträckor än de i storstädernas ytterområden, vilka dessutom försvinnande få till antalet. Att täcka hela resekostnaden över hela brädet hade därför till största del belastat skattekollektivet för att ersätta storstadspendlare med en redan fullt fungerande kollektivtrafik.

Det är inte alls omöjligt att full resetäckning hade fått personen i Ånge att ta jobbet i Sundsvall och att då kunna motivera det som en positiv åtgärd ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Jag är inte lika säker på att gemene man ger samma bifall när lejonparten av ersättningen hamnar hos människor som bilpendlar mellan Sollentuna och Huddinge.