Eskilstuna är en vacker stad. Det håller nog de flesta invånare med om. Men tyvärr är den i förfall och omnämns nationellt som en stad fångad av otrygghet. 

Socialdemokraterna har styrt staden i olika konstellationer under alla år. Tyvärr åt helt fel håll. Våldet ökar och brer ut sig över allt fler stadsdelar. Med oskyldiga medborgare som vittnen.

Sedan 2007 har kommunen och Eskilstunapolisen haft ett samverkansavtal, där det skrivs under på att minska brottsligheten. Under alla dessa år har det också lagts pengar på olika projekt såsom "Våga vittna", trygghetsvandringar, fler mötesplatser, konstnärsprojekt, flera arrangemang i de utsatta stadsdelarna. 

Det öses ur pengar till att skapa trygghet. Trots det har gängen och ungdomarna övertaget. Och trots att polisen vet vilka de flesta är. 
"Krogar mot knark" genomförs med underskrifter på papper, men likväl säljs det öppet på vissa av krogarna. 

Politikerna säger gång på gång att vi alla måste hjälpas åt, men i guldsalen i stadshuset vill man inte ens yrka bifall till varandras ofta bra motioner. Motioner som skulle kunna hjälpa Eskilstuna på fötter. Politiker med höga arvoden, som hellre sitter tysta bekvämt i båten, för att de har kommit på att pengarna rullar in på deras konton utan att de behöver lyfta ett finger och visa upp ett resultat. Politiker som krampaktigt håller sig kvar för att säkra en jävligt god pension. Som oftast bor i villor utanför centrum, på långt håll ifrån skjutningar, knarket och det vi vanliga medborgare ser under våra liv.

Så länge vi har dessa bekväma politiker som hellre bryr sig om sitt kapital, som inte kan gå över varandras gränser för att mobilisera mot gängen, som inte kan visa upp en transparens över var våra skattepengar går till, så kommer vi aldrig att få Eskilstuna på fötter igen.