Ska vi bara applådera?

Lars Larsson, Lokalpartiet, skriver om skolan i Strängnäs.

Lars Larsson, Lokalpartiet, skriver om skolan i Strängnäs.

Foto: Anna Hübsch

Insändare2024-07-05 20:45
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är sommar i nådens år 2024 och terminsavslutningarna i Strängnäs kommunala skolor är avklarade. Som vanligt har styrande moderater och socialdemokrater använt året till att skruva upp förväntningarna på skolan. Framgången är intecknad i debatter, möten och artiklar. Budskapet är entydigt; Strängnäs kommunala skolor går riktigt bra!

Sen kommer den vanliga kallduschen. När fristående skolor släpper sina resultat i samband med skolavslutningarna, släpper M+S-majoriteten resultaten från kommunala skolor i midsommarveckan och hoppas att sommarstiltjen ska kväva eventuell besvärlig kritik.

Men en kalldusch blir det. Cirka 40 procent av eleverna lämnar grundskolan utan godkända betyg. Vad har hänt? Ingen har missat berättelserna om framgångar och sen är det plötsligt som vanligt med underpresterande skolor. Förstämning och känslan av en obegriplig kommunal skola griper omkring sig. Igen.

Ingen i den här kommunen tror att våra elever är mindre begåvade än andra. Varför är då deras betyg så låga? Catharina S:T Cyr (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, tycker att frågeställningen är fel. Hon anser att skolorna lyckas mycket bra och hävdar till och med, nota bene, att skolornas kvalitet inte har med elevernas betyg att göra.

Effekten som låga betyg har på en ung människas liv, verkar inte ha nått barn- och utbildningsnämndens ordförande, hon verkar inte det minsta orolig. Faktiska förhållanden sopas under mattan. Om de som är med och betalar skolorna (väljarna/föräldrarna) fritt fick välja skola till sina barn, skulle kommunala skolor inte som nu ha 2 500 elever. De skulle ha 500 (enligt kö-statistik).

Gruset i maskineriet blir inte mindre av att BUN-ordföranden uppträder som talesperson för kommunala skolor. Skolan har högt kvalificerade medarbetare som borde ges plats att tala för sig själva. Tanken med vårt lokalpolitiska system är att folkvalda politiker skall representera och bevaka elevernas, föräldrarnas och skattebetalarnas intressen, genom vår representativa demokratiform. Inte försvara system eller organisationers interna intressen.

När politiker tror att de är skolexperter gör de skolan till politik och skolan blir då en ständig jakt på nya kläder till kejsaren. Ute i verkligheten får elever och föräldrar klara sig bäst de kan. Resultatet; den skattefinansierade offentliga skolan stödjer framväxten av ett nytt klassamhälle. Det var inte tanken!

Kommunal skola behöver ha en vetenskaplig och ärlig relation till föräldrarna och skattebetalarna. Kvittera det stora förtroende den fått från föräldrar, elever och samhälle med tydliga och regelbundna rapporter och fakta – oavsett om de är negativa eller positiva. Det skulle vara ett viktigt steg framåt.