Blir otroligt orolig som medborgare och förälder! Har själv barn i grundskolan, där ena barnet mår väldigt dåligt av den skolmiljö som råder. Min barn är INTE ensamt!

Många barn är otrygga och oroliga av det stök som är mellan elever och den stress och påfrestning som skolpersonalen arbetar under. 

Mitt yngsta barn har i fem år frekvent utstått kränkningar, då av allvarlig grad. Vi har haft och har kontinuerlig kontakt med skolans alla professioner från Team förebygg, rektor, biträdande rektor, skolsköterska, socialpedagog, kurator, fritidspedagog och lärare. ALLA är engagerade och vill hjälpa, stötta och lösa situationen. Känner ett oerhört stöd från skolan, men det hjälper inte.

Tillsammans kan vi göra hur många förebyggande planeringar som helst och ha uppföljningsmöten, men det är ständigt kort om folk på grund av sjukdom eller annan frånvaro, som gör att personalen måste täcka upp för varandra och kan inte vara där barnen är. 

Har stor förståelse för det, skolan måste fortgå trots hög frånvaro. Men det innebär att barn som har resurs blir utan stöd och det blir färre personal ute bland barnen, som kan stötta upp vid missförstånd och konflikter. 

Övervägande delen av de kränkningar som mitt barn blivit utsatt för har skett när det inte finns personal i närheten. Det här skapar stor oro, ångest och dålig självkänsla. 

Mitt barn med många barn vägrar tillslut att gå till skolan, för skolmiljön är för otrygg. Som det ser ut idag, på många skolor i Eskilstuna, kan inte personalen garantera en trygg och säker skolmiljö. Skrämmande!

Att då läsa om att ytterligare nedskärningar ska ske i skolan skrämmer.

Vad ska hända med våra barn?

Ser inte politikerna att våra barn är vår framtid? 

Är barnen inte värda att satsa på?

Vill inte våra politiker bekämpa våldet och kriminella gängen?

Hur kan de då bort prioritera skolan på det här sättet?