BarnÀktenskap Àr ett brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna och strider mot FN:s barnkonvention. En majoritet av dem som blir bortgifta Àr flickor. Zonta International arbetar över hela vÀrlden för att stoppa barnÀktenskap.
Ett stort antal flickor och pojkar lever i en hederskontext i Sverige. De vet att de sannolikt inte kommer att fÄ vÀlja vem de ska gifta sig med. Att leva under hedersförtryck innebÀr att familj och slÀkt förvÀntar sig och krÀver att deras intressen sÀtts framför den unga personens. Val av partner Àr mÄnga gÄnger inte individens eget val utan en angelÀgenhet för familjen eller ett större kollektiv.
Varje Är förs barn och unga ut ur landet mot sin vilja för att giftas bort. Men fortfarande har landets kommuner dÄlig kunskap och bristande rutiner för att sÀtta stopp för barnens risk att bli bortgifta. Detta trots socialtjÀnstens lagstadgade ansvar att utan dröjsmÄl utreda barns behov av skydd och andra insatser. Det Àr inte heller mÄnga skolor som arbetar förebyggande med att informera barn och unga om bortföranden och de rÀttigheter barnen har att slippa bli bortgifta.
Flera bortföranden skulle kunna förhindras om myndigheterna ingrep tidigare och agerade mer skyndsamt. Det visar den intervjustudie som JÀmstÀlldhetsmyndigheten gjort med yrkesverksamma om barn och unga som blivit utsatta för hedersförtryck eller annat vÄld och förtryck utomlands (Bortförda Barn och unga 2022:25).
Mer borde kunna göras för att förhindra bortföranden. Det Ă€r avgörande att landets kommuner har bra rutiner, resurser och kompetens. Ăven andra som möter barn och unga kan agera och sĂ€tta stopp. Vi vuxna mĂ„ste agera nĂ€r vi kĂ€nner oro för nĂ„gon ung person i vĂ„r nĂ€rhet. Om ett barn riskerar att föras ut ur landet för att giftas bort kan det skyddas genom ett utreseförbud.
Zonta International arbetar med att förhindra barn- och tvÄngsÀktenskap framför allt genom att bekosta projekt i samarbete med FN och genom lokal pÄverkan och samverkan med andra organisationer. Att sjÀlv fÄ bestÀmma vem man vill leva med ska vara en sjÀlvklarhet för alla. Om vi ska stoppa förekomsten av barn- och tvÄngsgifte sÄ mÄste vi hjÀlpas Ät.
Vi ska sjÀlvklart agera om vi misstÀnker att nÄgon utsatts eller riskerar att utsÀttas. Allt för att vara tydliga i vÄrt arbete för kvinnor och barns mÀnskliga rÀttigheter. Och vi zontor frÄgar nu vÄra kommuner: vilken beredskap har ni pÄ dessa omrÄden?