Replik till KRAV:s vd Emma Rung, med anledning av den senaste tidens replikskifte och nyligen publicerade insändaren "Bilar är värre klimatbovar än mjölkkor".
Emma Rung, vd för KRAV, försvarar skolmjölken genom att hävda att svenska betesmarker har lika många växtarter per kvadratmeter som Amazonas regnskogar. Detta är inte bara en absurd jämförelse utan också vilseledande. Enligt Greenpeace är det mest effektiva vi kan göra för att rädda Amazonas att övergå till en växtbaserad kost — det vill säga att undvika komjölk, vars produktion bidrar till avskogning genom import av kraftfoder från regnskogen.
Amazonas är inte bara världens största regnskog utan också den mest artrika, ofta kallad "jordens lungor". Den spelar en avgörande roll för att stabilisera klimatet. Att likställa Amazonas med svenska betesmarker är att förminska dess betydelse. Dessutom orsakar kornas avföring övergödning av Östersjön. Ett område 1,5 gånger större än Danmark lider av syrebrist på grund av utsläpp från djurindustrin. Årligen orsakar 23 miljoner grisar, 16 miljoner kor och 244 miljoner kycklingar enorma utsläpp av kväve och fosfor från djurgödsel.
Rung påstår att svenska mjölkkor är klimatsmarta i jämförelse med inrikestransporter, som står för en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp. Detta är en märklig parallell. Skolköken kan inte påverka transportsektorn, men de kan välja att servera skolfrukt i stället för skolmjölk och införa växtbaserad kost som standard. Detta skulle ha en direkt positiv effekt på både miljön och barnens hälsa.
När det gäller näring argumenterar Rung att mellanmjölk ger 14 procent av barnens dagliga proteinbehov. Men enligt Livsmedelsverket får nästan alla tillräckligt med protein eftersom det finns i nästan all mat och att det går precis lika bra att äta enligt tallriksmodellen om man äter växtbaserat.
En banbrytande rapport från The Lancet Planetary Health Commission, publicerad den 11 september 2024, understryker det akuta behovet av en global övergång till växtbaserad kost. Rapporten belyser hur vår höga konsumtion av animaliska produkter orsakar allvarliga miljöproblem: avskogning, förlust av biologisk mångfald, överutnyttjande av vattenresurser och massiva utsläpp av växthusgaser.
Det är missvisande och oansvarigt att jämföra svenska betesmarker med Amazonas regnskog när det gäller biologisk mångfald och miljöpåverkan. Regeringen bör i stället för skolmjölk utnyttja EU:s stöd till skolfrukt och uppmuntra skolorna att servera växtbaserad kost. Detta skulle inte bara gynna miljön utan också förbättra barnens hälsa.