Den 2 januari 2023 publicerade TT uppgifter om vådaskott inom polisen. 2015 skedde sex fall av vådaskott, 2022 var siffran 14. Totalt har det skett över 100 incidenter under hela perioden.
Så kallade MP5:or, kulsprutepistoler, är den typen av vapen som varit inblandade i flest incidenter. Nu föreslås säkerhetsåtgärder för att få ner antalet vådaskott uppger Jessika Ervell, verksamhetsutvecklare vid polisens nationella operativa avdelning.
Vådaskotten leder ofta till enbart varning eller att det ansetts att polisen varit distraherad och därför avlossade skott i rum med fler närvarande! En polisassistent avlossade ett vådaskott i tron att han gjorde rätt vid blindavfyrning. Än värre, ”Polisläraren skulle visa en elev avfyrningstekniken och avlossade ett vådaskott i stället (Borås tidning).
Vådaskott sker främst vid på- och avrustning, alltså när poliser går på sitt arbetspass eller går av sitt arbetspass och ska lämna in sina vapen, säger Jessika Ervell. Kanske är det anledningen till att det sällan förekommer vådaskott i vårt land under tjänstgöring förutom det tråkiga exemplet med tre skyttar och 25 skott mot Erik Torell 2018 med frikännande domar som manar till eftertanke.
Poliser i England och Norge använder inte tjänstevapen, de behövs inte till 99 procent sägs det. Däremot finns vapen i fordonen för behov.
Som skjutledare i försvaret och vid skjutbanor i decennier häpnar man! En person som önskar licens av polisen för ett vapen måste träna under flera år och vara föreningsansluten, denne skytt skjuter sedan endast mot pappfigurer.
Vapenhantering mot en människa är naturligtvis mycket allvarlig, träning, skicklighet, omdöme och en snabb bedömning av faran och kunskap om vilket skott som gör tillräcklig verkan är nödvändig. Vi som upplevt det i utrikes tjänst har till viss del den erfarenheten som kan plåga oss.