Det finns två typer av brottslighet, organiserad brottslighet och oorganiserad brottslighet. Den organiserade brottsligheten kan vi inte göra någonting åt. Den har alltid funnits och kommer att så förbli. Den oorganiserade brottslighet däremot kan bekämpas. Om våra exekutiva myndigheter för brottsbekämpning får nödvändiga medel för detta. Vilket de inte har i dag! Här behöver både polisen och våra sociala myndigheter betydligt effektivare resurser till sitt förfogande. Inte minst i samarbete med varandra.

I första hand gäller att höja statusen på det viktiga polisarbetet, så att inte fler personer slutar. Att utbilda och besätta ledningsskikten
med kompetent personal. Här finns mycket att lära från andra länder i vår västvärld. Därefter måste alla brottsbekämpande skikt inom polisen förstärkas med fler duktiga personer med minst 25 procent högre lön och kraftigt förbättrade resurser och yrkeskunskap. Inte mindre krav som föreslås i dag!

I New York införde man i slutet av förra århundradet ”nolltolerans” mot all oorganiserad brottslighet, som exempelvis rån, överfall, våldtäkter o.d. Detta innebar att alla så kallade ”småbrott” stoppades resolut av polisen. Polisen beordrades helt enkelt att ingripa mot alla ”småbrott”. Buset förstod snabbt signalen och låg lågt. Nästan omedelbart halverades brottsligheten i New York!

I dagens Sverige avskrivs massor av så kallade ”småbrott” av polisen, som saknar resurser att utreda alla brott. Runt hela vårt land görs dagligen inbrott, överfall, stölder, våldtäkter, skjutningar, bedrägerier med mera. Ansvariga myndigheter gör ingenting alls för att förändra detta genom aktivt handlande. Endast prat och utredningar. Nästa gång kanske det är din bil som brinner! Vill vi ha det så här?