Vi har inte råd med ojämlikheten

Josefine Helleday (S) svarar Stefan Krstics (L) replik “Vilket samhällssystem vill Helleday ha?”

Josefine Helleday (S) svarar Stefan Krstics (L) replik “Vilket samhällssystem vill Helleday ha?”

Foto: Niklas Holm

Insändare2019-11-25 05:05
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Slutreplik. Stefan Krstic (L) medger i sin replik “Vilket samhällssystem vill Helleday ha?” att ojämlikhet är dåligt. Att klyftorna alltid växt mest under borgerliga regeringar utelämnas, men Kristic kritiserar S för passivitet. Jag skulle som tidigare sagt önska att dels majoritetsförhållandena i Sveriges riksdag såg annorlunda ut, dels att Socialdemokraternas opinionsbildande för ökad jämlikhet vore mer ambitiöst.

“Att avskaffa värnskatten får fler att ta ett extra arbetspass” lyder den liberala logiken. Det förbryllar mig att Krstic återigen tror att människor som tjänar minst 61 000 i månaden är timanställda eller upplever ekonomiska incitament att jobba mer för en månatlig skattesänkning om hundralappar – som sammanlagt hade utgjort ett stort reformutrymme. 

Jag tror att timanställdas motivation att ta ett extra arbetspass ökar i takt med att få fler kollegor och schysstare arbetsmiljö. Hittills har jag inte hört en enda undersköterska framhålla skattesänkningar för samhällets rikaste elit som sin hjärtefråga. 

Oaktat politiska pamfletter: Att sänka skatten för samhällets rikaste när kommuner går på knäna är en dålig prioritering. Att se att idelig konsumtion och storföretagens utsläpp är dåligt för miljön innebär inte att avvisa grön innovation. Att privatiserad samhällsservice lämnar landsbygden och att den marknadsstyrda skolan motverkar likvärdighet utgör problem.

Jag missunnar ingen höginkomsttagare framtidstro eller ekonomisk trygghet. Jag unnar bara undersköterskorna samma sak.