Alla prognoser för barn och ungdomar har radikalt ritats om

Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna.

Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna.

Foto: Joakim Serrander

InsÀndarsvar2024-06-10 19:45
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Svar pÄ nyligen publicerade insÀndaren "Skolcirkusen i Eskilstuna borde ha kunnat undvikas".

Det Ă€r lĂ€tt att sitta vid sidan av och leka vĂ€rldsmĂ€stare. Men faktum kvarstĂ„r. De demografiska förĂ€ndringarna Ă€r kraftfulla. För den som vill Ă€r det bara att grotta ner sig i statistiken. 

För den Ă€ldre befolkningen Ă€r det aningen lĂ€ttare att berĂ€kna behoven. Med den brasklappen att det rĂ„der stor ovisshet i vem och hur mĂ„nga som behöver en viss typ av vĂ„rd vid en viss tidpunkt. Men sanningen Ă€r att det Ă€r svĂ„rbedömt ocksĂ„ hĂ€r annat Ă€n kĂ€nnedomen om antalet individer i en viss Ă„lder. 

Men den största förĂ€ndringen gĂ€ller barn och ungdomar. Vars antal under mĂ„nga Ă„r har ökat kraftigt. Orsakad av invandringen till Sverige. Dock ojĂ€mnt fördelad över landet och med undermĂ„lig statlig styrning och kompensation för de enorma behoven. Men det kan vi slĂ€ppa för stunden. 

Kraftigt sjunkande födslotal dĂ€r fĂ€rre vĂ€ljer att skaffa barn i kombination med att invandringen genom politiska beslut frĂ„n S och M har minskat och radikalt ritat om alla tidigare berĂ€knade prognoser för hur mĂ„nga barnen och ungdomarna kommer att vara framöver. 

Det Ă€r samma dilemma för alla kommuner och pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll lĂ€gger man nu ner hela skolor och dĂ€rtill mĂ€ngder av förskolor. Debatten om skolan Ă€r alltsĂ„ inte unik för Eskilstuna. Men antalet barn i förskolan har minskat med cirka 600 pĂ„ tre Ă„r. Det Ă€r ca 10 procent fĂ€rre barn. Som ett exempel. För bara nĂ„gra Ă„r sedan pekade SCB:s prognoser pĂ„ att Eskilstuna istĂ€llet skulle behöva cirka 70 nya förskoleavdelningar. 

Friskolorna spelar in. Och man kan ha synpunkter pĂ„ hur elevpengsystemet fungerar dĂ„ en skola kan tappa enorma summor pengar om elever vĂ€ljer bort den enskilda skolan samtidigt som skolbudgeten i kommunen som helhet vĂ€xer och andra skolor för mer pengar. Men riksdagen har bestĂ€mt att sĂ„hĂ€r ska det fungera. 

Det Ă€r bra att invandringen minskar. Absolut nödvĂ€ndigt för att fĂ„ hejd pĂ„ segregationen och dess baksidor. Men det har ritat om kartan i grunden och det mĂ„ste alla vi som Ă€r för mindre invandring förhĂ„lla oss till. Och alla andra med. 

Man kan leka vĂ€rldsmĂ€stare och lĂ„tsas som att allt Ă€r enkelt. Att verkligheten inte finns. Att invandringen inte spelat nĂ„gon roll. Att SCB inte Ă€ndrat pĂ„ prognoserna. Att staten inte Ă€ndrat sina statsbidrag. Att det inte föds fĂ€rre barn. Att inflationen inte ökat kostnaderna med 25 procent. Men sanningen Ă€r att sĂ„hĂ€r det ut. Och det ruskar om förutsĂ€ttningarna i grunden. 

Det Ă€r en kommunlednings uppgift att anpassa verksamheten efter de nya förutsĂ€ttningar som uppstĂ„r. Hur jobbigt, svĂ„rt och frustrerande det Ă€n Ă€r för alla som pĂ„verkas. Det finns inte möjlighet till 15, 10 eller ens 5 Ă„rs framförhĂ„llning i dag. Allt gĂ„r extremt fort och det Ă€r bara att försöka hantera det som sker. 

Man kan ju nedvÀrdera det svÄra arbetet och i hÄnfulla termer förnedra nÄgot sÄ viktigt som en vaktmÀstares arbete. Vi som kÀnner en eller flera vaktmÀstare vet att utan dem fungerar ingenting. I synnerhet inte i tider av förÀndring.