Svar till Sandra Nordin och Tina Persson

Tack Sandra Nordin för det du belyser i Eskilstuna-Kuriren, 19/10-23, och tyvärr, Tina Persson det är inte många på Eskilstunas förskolor som känner igen sig i dessa siffror. Jag vet att även våra fackförbund har reagerat på dessa siffror. Där jag arbetar är personalbemanningen räknad på 6 och ett halvt barn per pedagog. Får vi tilläggsbelopp för barn med särskilda behov täcker de bara en del av dagen. Vad gör vi med dessa barn resten av dagen? Vi ska helst inte ta in vikarier för frånvaro, så våra vikariesamordnare får ständigt räkna och omfördela barn och personal på huset. Det innebär, övertid, ensamarbete eller att man arbetar en kollega kort. Det är kanske dags för arbetsgivaren att själv ta tillbaka detta ansvar.
Självklart är vårdnadshavarna nöjda med att ha en förskola där de kan lämna sina barn, men vilken insikt har de över verksamheten? När de hämtar säger vi naturligtvis att dagen har varit bra fast man egentligen vill lägga sig ner och skrika...
När det gäller barnenkäten blev vi pedagoger beordrade för några år sen att göra den tillsammans med barnen. Så nu sitter vi tillsammans med barnen med frågor som till exempel: "Blir personalen glad när du kommer?" "Får du den hjälp av personalen du behöver?" och så vidare. Ungefär som att jag ska sitta med min närmsta chef och göra min enkät. Detta har vi flera gånger ifrågasatt utan att få några svar. Och på tal om enkäter, i år får vi medarbetare för andra året i rad göra den så kallade "lilla enkäten" som inte innehåller något om vår arbetsmiljö, arbetsbelastning med mera. Vad är det kommunen inte vill veta?
Tina Persson påstår att de har gjort insatser för att förbättra arbetsmiljön och skapa återhämtning. Om och när vi får dessa återhämtningsperioder har de ålagt oss att städa och tvätta leksaker, 6 gånger/år. Hur går detta ihop?