Ur rabattens lövtäcke trevar sig skira snödroppar upp i ljuset och på samma vis vecklar vi människor ut våra känselspröt efter mörkrets och kylans vinterdvala.
Kisar som yrvakna mullvadar mot solen, vädrar doften av jord och hör takdropp. Det spelar liksom ingen roll hur många vårar man har välkomnat i sitt liv, man blir lika förundrad varje år.
Hemma på landsortsprärien kämpar jag på med mitt baksluga nyårslöfte. Nej, jag skenar inte runt på grusvägarna iförd neongula löpartajts. Mitt löfte kräver jäst, ugn och tålamod.
Inte en industrilimpa har kommit över tröskeln sen årsskiftet, däremot har den trotjänande hushållsassistenten gått varm. Nu har jag äntligen knäckt koden till makens älskade lingongrova och rostbröd med vallmofrön.
Den intet ont anande familjen svävar i ovisshet om hur mycket nyttigheter jag i smyg skyfflar ner i brödformar. Linfrön, rågkross och solroskärnor.
Nu är det ju inte så att jag formtoppar inför husmors-OS och vill plocka präktighetspoäng. Nej, jag är bara så nedrans less på att hiva dyrköpt mögligt köpebröd i slasken.
Även om jag ofta inbillar mig att jag är husets alfahona, blir jag konstant motbevisad. Näringskedjans topp är flickflockens minsting, den sjuåriga piratprinsessan.
Hon är good cop och bad cop på en och samma gång och lyckas på ett outgrundligt sätt få sin vilja fram. Den lilla damen har exempelvis svart bälte i att fördröja nattningsproceduren.
Häromkvällen halade hon fram sin fars spikmatta som är översållad med sylvassa plasttistlar. Han påstår att den är oerhört avslappnande, men det tror jag inte en sekund på. De Kapten Haddock-eder jag svär när legobitar och tappade häftstift kilar sig fast under fotsulan räcker gott.
Spikmattan placerade den sjuåriga fakiren på sovrummets tiljor och beordrade sedan sina systrar och sin mor att rada upp sig på led för en promenad över tortyrredskapet. Lydigt följde vi hennes barska uppmaning. För att citera Ernest Hemingway: "Mod är älskvärdhet under påfrestning."
Man kan säga att det var ungefär lika mysigt som att få fotmassage på chartersemester i dödsriket Hades!
Själv släntrade den sluga ungen givetvis vid sidan av när det var hennes egen tur.
Hur kvällen slutade? En överlistad morsa med ömma fotsulor läste lydigt om världens starkaste björn och somnade tvärt. Den pigga lillfröken knallade trappen ner för att hemsöka sin far som käkade nyttig kvällsmacka i tv-soffan.