Ka-zing, nystädat hus, ka-zing, en trave väl valda julklappar till familjen och ett sista zi-dong så är kylen fylld med julbordets hemlagade läckerheter.
Som avslutning en vänlig klapp på axeln, en välfylld pralinask och en uppmaning om att ta det lugnt på soffan.
Nu råkar jag ju varken ha fe eller framförhållning, så julmånaden blir som vanligt en hisnande berg- och dalbanefärd över krön som lucialogistik, klappjakt och fejande.
Jag är tidsoptimisten som lättjefullt lutat mig tillbaka på novembers långsamma mjölktåg.
När jag ankommer decemberterminalen sprakar hjärnkontoret loss som en storbrand på tomteblossfabriken.
Med pannlampa och Kapten Haddock-haranger genomförs den arkeologiska utgrävningen av förrådet på jakt efter adventsljusstakar och pynt.
Trots att jag är en heltidsarbetande trebarnsmor går jag in i något slags 50-talshemmafru-töcken.
Det är där och då jag får påminna mig om att julens magi varken kräver hemknåpade kottkransar och såpskurade golv eller 14 sorters hemkokt fudge och lantlig bondromantik à la Carl Larsson.
Vad gör väl det om dammråttorna hunnit bygga ett helt villakvarter under soffan eller om granen ser ut som den huggits i ett skogsbryn i Tjernobyl.
Julens magi bor i det lilla. Att tidigt tassa upp och koka varm choklad till jullovslediga barn.
Glädjen över att rimfrosten på gräsmattan nästan ser ut som snö om man kisar. När klockan klämtar midnatt kvällen före julafton hemma hos oss infaller den tradition som effektivt bromsar in det skenande julstresståget.
Då kliver jag och min käraste ombord på Jussi Björlings brigg när hans “O helga natt” böljar ut på radions etervågor.
Alla lampor är släckta, endast stearinljusens lågor flackar i kandelabern. Stillheten sänker sig i det nyss så kaotiska julstökandet.
Där sitter vi tysta och minns de nära och kära som lämnat jordelivet. När de sista tonerna klingat ut höjer vi våra glas för dem, fyllda av värme, vemod och julefrid.
En fröjdefull jul önskar jag er alla.
Tänk goda tankar, var snälla mot varandra och må tusen och åter tusen juleljus brinna för er och dem som lever vidare i våra minnen.