Just nu är det Biografbaren i Eskilstuna som är på tapeten, en guldgruva för den som vill överraskas av nya tongångar, galna stå uppare och musikanter som vanligtvis håller till på betydligt större arenor - men dras till atmosfären i hakets källarvåning.
Fenomenet går igen över hela landet - att driva etablissemang och dra till sig tillräckligt med betalande publik för att det ska gå runt, generera vinst och därmed i förlängningen klirra även i Skatteverkets kista är ingen dans på rosor.
Nu vill Eskilstuna kommun dra in Biografbarens serveringstillstånd eftersom skatten inte alltid betalats i rättan tid. Dessutom har det förekommit illegal dans i restaurangens lokaler. Illegal eftersom det enligt reglerna krävs särskilt tillstånd och av polisen tillförordnade ordningsvakter på plats då det tråds i dans.
Ordningslagens bestämmelser avseende offentlig dans är rigorösa och har en aura av "dansbaneeländet" över sig. I den nu aktuella skrivelsen från miljökontoret påpekas till exempel att dans utan tillstånd kan "leda till sociala olägenheter". Exakt vilka dessa olägenheter skulle kunna vara är inte specificerat, men under dansbaneeländets storhetstid på 1940-talet var dansen nära sammankopplad med inte bara berusning utan även extas och lust. Särskilt det sistnämnda är förstås farliga grejer.
"Vad är den moderna dansen? En fin och hygglig sällskapslek? Nej, en vilddjurslek" skrev till exempel socialsekreteraren Allan Svantesson i sin bok" Ungdomens fiende n:o1 " (1942) . Låter som en bästsäljare. Not.
Särskilt riskabel ansågs dans på dansbanor vara, omgärdade som de var av buskar och snår. För vem kan väl tygla sig med en björkstam i närheten? Nix, ungdomen måste till varje pris hållas därifrån och istället karaktärsdanas via handarbete och slöjd, skolkök och kroppsövning. Säkert både nyttigt och trevligt, även om det sistnämnda sannerligen öppnar upp för en och annan dubiös verksamhet.
I det nu aktuella fallet anför Biografbaren till sitt försvar att det handlat om "salsakurs med pardans och dansinstruktör". Vilket onekligen klingar som om piruetterna befunnit sig på betryggande avstånd från dansbaneeländets syn på dansen som "parningslek". Men vad vet man?
När som helst kan vilddjuret vakna.