Krönika

Kan "ett ludet helvete" -  som filmen just kallats av en recensent - verkligen vara det sämsta som går på bio just nu? 

Av trailersnutten att döma, den som rullade innan den senaste "mammafilmen" drog igång nu i veckan, verkar katthistorien vara riktigt skojfrisk.

Att kolla på skådisar i morrhår och svans som dansar jazzbalett i benvärmare kan knappast vara värre än att timme ut och timme in - nåja "The Lighthouse" är bara 1:50 totalt, men känns som ett drygt dygn -  glo på två surkarlar som lurpassar på varandra upp och ned i spiraltrappan på ett fyrtorn. Detta medan den ena fiskmåsen efter den andra ger onda ögat eller faller som kvarnsten från skyn förebådande stor och gruvlig olycka. 

Man behöver näppeligen ha läst A-kursen i psykologi för att fatta att allt detta kraxande, störtdykande och i förruttnat tillstånd flytande med klorna i vädret i tunnan för dricksvatten  - bara kan barka åt ett håll.  Åt någon form av befjädrat helvete.

 Det säger sig självt att det inte bäddar för något lyckligt slut när den ena gubbstrutten morrar om att fiskmåsar bär på drunknade sjömäns själar - och den andra med allt friskare tag slår ihjäl den ena pippin efter den andra. Allt detta i svartvitt.

 "Sjunde inseglet" är rena actionfilmen i jämförelse. Har jag för mig, i allafall, hehe. Åtminstone hände det mer - häxbrasor och schackspel - än detta evinnerliga svårmodiga bligande över mustasch mot ett ständigt stormande hav. 

"Mammafilm" är alltså den typ av rulle som jag i min ambition att sprida kultur, upplysning och bildning släpat med make och telningar på genom åren trots att de skulle ha föredragit att sitta hemma och glo på fotboll. 

Överdriver knappast om jag påstår att mina goda intentioner i runda slängar slagit fel i -  nio fall av tio. Senast innan "The Lighthouse"  fick jag med dem på "Shazam",  som jag läst mig till skulle vara en annorlunda superhjältefilm. Förespeglade mig antagligen en lagom underhållande kompromiss mellan fotboll och, säg, "Leviatan". Tyvärr visade det sig handla om en vanlig trikåhjälte, fast mycket larvigare än både Stålmannen och Fantomen. 

Så nästa gång får det nog bli "Cats" trots att en kritiker skrivit att filmen "är det värsta som hänt katter sedan hundar".

På samma skala måste "The lighthouse" vara det värsta som drabbat fiskmåsarna sedan Hitchcock drog vanära över släktet med "Fåglarna" 1963.