Polarforskaren Nils Adolf Erik Nordenskiöld seglade 1879 med skeppet Vega genom Nordostpassagen. Sedan invaldes han i Svenska akademien. Begravd på Västerljungs kyrkogård utanför Trosa.
– Det är bra att lägga sig under någonting ovanligt om man vill bli kulturmärkt.
Det konstaterar utan omsvep Christer Pettersson, specialist på arbetsmiljö inom kyrkogårds- och begravningsfrågor på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.
Som tidigare ansvarig för en rad kyrkogårdsförvaltningar har han lång erfarenhet av att kulturklassa gravar i samarbete med församlingar och länsantikvarier.
På de sörmländska kyrkogårdarna finns mängder av kulturgravar. Vi har bett samtliga kyrkogårdsförvaltningar i länet att räkna ihop sina. Alla har inte svarat och en del har inte full koll på antalet kulturgravar – men de svar vi fått adderar ihop till minst 2000 sörmländska kulturgravar.
Vad är en kulturgrav?
– Det enkla svaret är en grav som anses så kulturhistoriskt värdefull att församlingen tar över kostnaderna för skötseln när det inte längre finns någon gravrättsinnehavare som vill eller kan stå för fiolerna. Kriterierna finns reglerade i Centrala gravvårdskommitténs "Handbok för kulturhistorisk inventering, bevarande och återanvändning av gravanordningar".
Men Christer Pettersson understryker att alla församlingar inom Svenska kyrkan är autonoma och själva ytterst bestämmer vilka gravar som blir kulturgravar.
–Generellt ska de vara kulturhistoriskt intressanta. Mycket gamla och mycket speciella gravvårdar tillverkade på ett hantverksmässigt sätt är självklara. Men det kan också handla om ålderdomliga yrken och titlar i inskriptionen. Stallryttmästare, godsägare eller hemmansägare - såvida inte hela kyrkogården är full av just den sorten.
Italienaren Federico Nadi Terrade föddes i Bologna och tjänstgjorde som balettmästare på Kungliga Baletten i Stockholm 1804-1806. Begravd på Åkers kyrkogård.
Kändisar då?
– Absolut! Lokalhistoriskt intressanta personers gravar kan klassas som kulturgravar även om gravrätterna inte gått ut. Det betyder att när det inte längre finns någon gravrättsinnehavare så tar församlingen över.
Får den som testamenterar sitt arv till kyrkan förtur?
– Nej, det är inte alls säkert. Allt handlar om hur gravvården ser ut.
Ovanliga yrkestitlar kan leda till kulturmärkning. Här möbelsnickaren Gottfrid Petterssons grav på Klosterkyrkogården i Eskilstuna.
Så vill man bli kulturmärkt är det smartare att satsa pengarna på en rejäl gravsten än att skänka dem till kyrkan?
– Haha, ja så kan man förstås resonera. Det är det som sticker ut som blir kvar. I Köpenhamn finns en gravsten med texten "Det var det". Och på en sten i Skåne står det: "Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 jan. 1972." De två gravarna lär bli kvar.
Prins Vilhelms grav på Flens södra kyrkogård.
Så mina chanser ökar om jag bestämmer mig för "lokaltidningsmurvel" ?
– Det tror jag absolut. Men några garantier finns inte. Man är prisgiven till det kyrkoråd som bestämmer när gravrätten går ut.
Adeln har genom tiderna varit duktiga på att sticka ut. Många sörmländska kyrkogårdar vittnar om att det funnits eller finns stora gods i församlingen som troligen bidragit till både kyrkans uppförande och underhåll. Många av adelsfamiljernas gravvårdar kostades på rejält när de uppfördes och är numera ofta kulturklassade.
Med titeln "Polisöfverkonstapel" kan man förr eller senare mycket väl bli kulturklassad.
– Men också gravar på den allmänna linjen, där de allra fattigaste begravdes, kan bli kulturgravar om de anses unika. Träkors är ett sådant exempel. De var vanliga förr, men är numera sällsynta eftersom de förfarits av väder och vind, säger Christer Pettersson.
Theofron Munktell, industriman och konstruktör med stor betydelse för Eskilstuna är begravd på Klosterkyrkogården.
Tidigare fanns en regel om att församlingarna utan fördröjning skulle kunna erbjuda fem procent av sina invånare en gravplats. I takt med att alltfler väljer att kremeras och begravas i minneslund har utrymmesbehovet krympt. I merparten av de tillfrågade sörmländska församlingarna har endast cirka tio procent av de senaste årens begravningar varit jordbegravningar. Bara några få landsbygdsförsamlingar avviker med mellan 15 och 20 procents jordbegravningar.
Oklart om denna sten är kulturklassad. Men enligt Christer Pettersson på Svenska kyrkan kan även anonyma gravvårdar med inskriptioner typ "Lilla mor" kulturklassas om de är unika på en kyrkogård.
Under Spanska sjukan 1918 och vid tidigare epidemier tvingades ofta kyrkogårdarna att bygga ut för att kunna ge plats åt sjukdomens offer. Här och var i Sverige kan man stöta på särskilda kolerakyrkogårdar där koleradrabbade begravts i massgravar.
Under den pågående coronapandemin har platsfrågan ibland aktualiserats.
Lokalhistoriskt intressanta personers gravvårdar kan klassas som kulturgravar. Grundaren av Eskilstuna Jernmanufaktur, Christoffer Zetterberg, är begravd på Klosterkyrkogården.
Men sårbarheten handlar inte om gravplatser utan om andra saker, skriver Anna Qvarnström, kyrkogårdsmästare i Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö i ett mejl:
"Vid en kris är det snarare tidigare i kedjan som kapacitetsbrist kan uppkomma: Kylförvaring i väntan på begravning och kapaciteten hos krematoriet. Det som brast då pandemin bröt ut var att det inte finns någon som ansvarar för hela kedjan – från en avliden på sjukhus till gravsättning. Regionen ansvarar för hantering och bårhusförvaring. Svenska kyrkan ansvarar för begravning och gravsättning. Men däremellan förväntas de anhöriga ta ansvar för beställning av begravning och gravsättning. Förra våren kom det nödrop från bårhus över hela landet om att det var överfullt. Inte på grund av att fler avlidna än vanligt utan för att de anhöriga väntade med att ta tag i de nödvändiga beställningarna."
Gunnar Helén, journalist, politiker och ledare för Folkpartiet växte upp i Vingåker och ligger begravd på Vingåkers kyrkogård.
Daniel Sandberg, chef för begravningsverksamheten i Eskilstuna, påpekar per mejl att begravningsverksamheten inte är någon blåljusaktör – utan snarare en slutmottagare av det övriga samhällets framgångar eller misslyckanden: "Begravningsverksamheten är en samhällsviktig tjänst som i varje läge måste upprätthålla administration, krematorium och gravgrävning."
Strängnässkulptören Erik Sands gravvård. Inte kulturklassad eftersom gravrättsinnehavare fortfarande finns.
Andreas Borg, kyrkogårdsföreståndare i Åker, ger ytterligare ett perspektiv på att antalet gravvårdar blir färre:
– Eftersom allt fler väljer minnes- eller askgravlund blir det glesare mellan gravstenarna. På sikt kommer detta att förändra kyrkogårdarnas utseende.
Och så berättar han om en ovanlig inskription på en av gravarna i Dunker– Lilla Malma församling.
– På äldre gravar omnämns kvinnor ofta enbart som hustru till någon. Men i Dunker finns en grav med yrkesinskriptionen "Ackuschörska". Vet du vad det är?
– Nej.
– Ett äldre ord för barnmorska.
Ackuschörskan lär bli kulturklassad. Om hon inte redan är det.
Unik gravvård på Strängnäs gamla kyrkogård.
Några sörmländska gravsevärdheter:
Åker: Federico Antonio Maria Nadi Terrade, italiensk balettmästare vid Kungliga baletten i Stockholm 1804-06.
Bälinge, Tystberga: August Gripenstedt, Sveriges förste finansminister.
Klosterkyrkogården, Eskilstuna: Tommy Jansson, speedwayförare. Johan Theofron Munktell, startade Munktells Mekaniska verkstad. Christoffer Zetterberg, grundare av Eskilstuna Jernmanufaktur,
S:t Eskils kyrkogård, Eskilstuna Kjell Johansson, världsmästare i bordtennis.
Gillberga, Västra Rekarne: Von Celsings familjegrav.
Strängnäs: August och Augusta Widebeck. Hon Sveriges första kvinnliga telegrafist. Han lektor och medlem i stadsfullmäktige.
Inne i Strängnäs domkyrka: Karl IX, Sten Sture den äldre, biskop Kort Rogge.
Västra Vingåker: Gunnar Helén, politiker, lärare och folkpartiledare.
Vårfruberga: Per Adolf Fogelström, farfarsfar till författaren Per Anders Fogelström.
Ludgo: Carl Vilhelm Drakenhielm. Dog dagen före Karl XII under Karolinernas fälttåg i Norge. Hans uniform finns bevarad inne i kyrkan.
Länna: Felix Kersten, livmedikus åt SS-chefen Himmler.
Flens södra kyrkogård: Prins Vilhelm.
Västerljung: Adolf Fredrik Nordenskiöld. Seglade med Vegaexpeditionen 1878 genom Nordostpassagen.
Aspö: Erik Axelson Tott, svensk riksföreståndare på 1400-talet.
Torshällas kyrkogårdar: Reinhold Rademacher, George Nyström, Allan Ebeling, Tore Hellberg.
Mariefred: Kurt Tucholsky, tysk journalist och författare.
Jäder: Axel Oxenstierna, statsmannen som anses ligga bakom den svenska regionindelningen.