"Det ser ut att bli en fin kvÀll", sa Plura innan de drog igÄng konserten med "Barn av sommarnatten".
Och han fick rÀtt. Det blev en fin kvÀll bland myggen i solnedgÄngen.
TrÀdgÄrden runt Mary's café var fylld av mÀnniskor som uppenbarligen gillar Plura och Eldkvarn och som kan lÄtkatalogen.
DÀrför blev det jubel direkt nÀr Plura redan som andra lÄt aviserade bandets genom tiderna populÀraste lÄt: "Fulla för kÀrlekens skull".
De tre musikerna stod pÄ en liten scen som byggts upp pÄ en höjd sÄ att publiken kunde se frÄn trÀdgÄrdens mÄnga vinklar och vrÄr.
Plura satt ner under spelningen, men verkade ordentligt taggad och bjöd pÄ mÄnga och roliga mellansnack.
SÄ hÀr kunde det lÄta:
"MÄnga frÄgar mig om jag inte ska göra fler matlagningsprogram. Jag sÀger NEJ. Men vi kan spela programmets signaturmelodi, "VÄr lilla stad".
45 minuter in i konserten lossnade det ordentligt. DÀngor som "KÀrlekens tunga", "Kungsholmskopplet" och "Jag Àr det hjÀrta" genererade allsÄng och handklapp i takt med musiken.
NÀr de sedan tog i med sista lÄten "Pojkar, pojkar, pojkar" var stÀmningen pÄ topp.
â Ja har ju ont i ryggen, sĂ„ jag tĂ€nker inte gĂ„ av scenen och in i det dĂ€r huset, sa Plura medan applĂ„derna rullade ut i skymningen.
â SĂ„ jag sitter kvar hĂ€r och tar emot era hyllningar, skĂ€mtade Plura-
Första lÄten i extranumret blev den nÄgot udda Carla-lÄten "Ett litet finger", som Plura blivit ombedd att spela av en kille han mötte "rökrutan".
Den följdes av BellmanlÄten "MÀrk hur vÄr skugga". KvÀllens allra sista nummer blev CornelislÄten "Somliga gÄr i trasiga skor".