Till helgen öppnar utstĂ€llningen âTal R och Mamma Andersson â Runtom Hillâ pĂ„ Malmö konstmuseum. Den har redan visats pĂ„ konstmuseet Kunsten i danska Ă lborg och ska efter Malmö vidare till NederlĂ€nderna.
Inspirerade av den Lundafödde konstnĂ€ren Carl Fredrik Hill (1849â1911) och hans sĂ„ kallade sjukdomsteckningar har svenska Mamma Andersson och dansk-israeliske Tal R skapat nya verk till utstĂ€llningen.
ââHan har alltid varit vĂ€ldigt intressant för mig och Carl Fredrik Hill har egentligen aldrig lĂ€mnat mig. Det handlar inte bara om att han Ă€r en fantastisk konstnĂ€r, sĂ„vĂ€l frisk som sjuk. Utan hela hans livsöde, sĂ€ger Mamma Andersson och jĂ€mför med nederlĂ€ndaren Vincent van Gogh (1853â1890).
ââMan kan inte bara se van Goghs verk, man ser van Goghs liv. Vissa konstnĂ€rer Ă€r sĂ„dana.
Ăver 2 600 teckningar
Carl Fredrik Hill blev efter sin död 1911 erkÀnd som en av Sveriges frÀmsta landskapsmÄlare, men han drabbades under sin tid i Paris pÄ slutet av 1870-talet av en kraftigt försÀmrad psykisk hÀlsa. Senare har hans sjukdom diagnosticerats som schizofreni med paranoid lÀggning och han kom att leva resten av sitt liv i praktiken isolerad i sitt barndomshem tillsammans med sin mor och syster.
DĂ€r skapade han en otroligt stor mĂ€ngd teckningar. Malmö konstmuseum har över 2 600 Hill-teckningar i sitt arkiv â 78 av dem ingĂ„r i utstĂ€llningen.
ââVi var bara intresserade av sjukdomsperioden för att hitta en gemensam nĂ€mnare. Tal R var inte heller intresserad av hans oljemĂ„leri frĂ„n Hills sĂ„ kallade friska period, sĂ€ger Mamma Andersson pĂ„ en pressvisning av utstĂ€llningen.
TT: GĂ„r det att se en frihet i hans konstnĂ€rskap under sjukdomsperioden â att han Ă€r fri frĂ„n omgivningens förvĂ€ntningar?
ââSĂ„ lĂ€nge han var frisk stĂ€llde han vĂ€ldigt höga krav pĂ„ sig sjĂ€lv. En av anledningarna till att psykosen löste ut var att han blev refuserad pĂ„ salongen i Paris. Han kunde inte acceptera den motgĂ„ngen â han var vĂ€ldigt prestigefylld och, tror jag, vĂ€ldigt asocial pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt, sĂ€ger Mamma Andersson.
ââMen nĂ€r han blev sjuk kan jag tĂ€nka mig att han inte hade nĂ„gra sĂ„dana mĂ„lsĂ€ttningar. Och det gav honom frihet ocksĂ„. Han gjorde det som föll honom in, det Ă€r en typ av befrielse.
Största förebilden
För hennes egen del har Carl Fredrik Hill varit nÀrvarande under hela karriÀren, Ànda sedan hon började studera pÄ Konsthögskolan i Stockholm i mitten av 1980-talet.
ââNĂ€r jag började pĂ„ konstakademin var jag gravid och jag fick ett barn sommaren efter. DĂ„ hade jag redan börjat mĂ„la lite landskap, det var enda sĂ€ttet att fĂ„ lite tid för mig sjĂ€lv för att mĂ„la. För pojken sov i vagnen. Och min största förebild av alla var faktiskt Carl Fredrik Hill, sĂ€ger Mamma Andersson.
Först var Mamma Andersson frÀmst inspirerad av Hills landskapsmÄleri.
ââJag tyckte sĂ„ klart att sjukdomsteckningarna ocksĂ„ var fina, men inte pĂ„ det sĂ€tt som de har blivit med tiden. Man Ă€ndras ju hela tiden som mĂ€nniska.
Hans skicklighet som konstnÀr syns Àven i hans sjukdomsteckningar.
ââVi kĂ€nner alla att hjorten pĂ„ teckningen verkligen har Ă„ngest. Eller sĂ„ har han bara suttit och tecknat av prickig korv eller saker frĂ„n sitt kök. Det finns nĂ„gra sĂ„dana bilder hĂ€r som Ă€r helt fantastiska.
Samtidigt gÄr inte Hills andra del av hans konstnÀrskap endast att begrÀnsa till en diagnos.
ââVar ska man dra grĂ€nsen? Det Ă€r ju jĂ€ttemĂ„nga som lider av psykisk ohĂ€lsa till och frĂ„n i livet. Det Ă€r inget konstigt med det, sĂ€ger Mamma Andersson.
RÀttad: I en tidigare version fick Mamma Andersson ett förnamn som hon inte anvÀnder lÀngre.