Det är på läktaren det händer på gott och ont

En fotbollsmatch kan vara en fantastisk kulturupplevelse. Niklas Linder älskar känslan av att komma in på en fotbollsarena.

Krönikör Niklas Linder såg en allsvensk fotbollsmatch den gånga helgen mellan AIK och Örebro SK på Friends Arena. Här ses AIK-klacken under den aktuella matchen.

Krönikör Niklas Linder såg en allsvensk fotbollsmatch den gånga helgen mellan AIK och Örebro SK på Friends Arena. Här ses AIK-klacken under den aktuella matchen.

Foto: Christine Olsson/TT

Kultur och Nöje2019-10-09 18:18

I Allsvenskan så är det, till skillnad från i vissa andra ligor, knappast på planen som den främsta estetiska behållningen bjuds. 

En genomsnittlig allsvensk fotbollsmatch består mest av felpassningar, snedsparkar och långbollar snarare än ”joga bonito”. Istället är det på läktarna som det bjuds på show. Det har flera gånger konstaterats att de svenska supportrarna håller en betydligt högre klass än själva spelet. När de allsvenska läktarna visar sig från sin bästa sida får vi njuta av vackra och häpnadsväckande läktarkoreografier, tiotusentals röster som tillsammans får betongen att gunga, fyndiga ramsor och banderoller. 

I lördags var det en annan sida vi fick se. Några stjärnskott på ståplats valde under matchen mellan AIK och Örebro att uppmärksamma frikännandet av de poliser som stod åtalade för dödsskjutningen av Eric Torell. Att man gör detta tycker jag inte är konstigt alls, men sättet som det gjordes på gick över alla gränser för vad som kan anses vara okej. Under matchen hängdes de tre poliserna ut med namn och en banderoll med texten ”25 skott för att avrätta en förståndshandikappad. Det behövs bara tre i era pannben”. Vi kan nog alla vara överens om att formuleringen varken var särskilt smakfull eller fyndig. 

Att relationen mellan polis och supportrar är ansträngd är inget nytt, och under året har motsättningarna trappats upp ytterligare efter det att polisen gått ut med nya strategier kring sin villkorstrappa vilket har mötts med skepsis från stora delar fotbollsrörelsen. Den dialog som tidigare förts mellan polis och supportrar har lagts åt sidan och istället har polisen valt att sätta ”hårt mot hårt” i form av bland annat kollektiva bestraffningar och när polisens övertramp gång på gång förbisetts så har ”snuthatet” spridit sig även bland den majoritet av supportrar som i vanliga fall inte har så mycket otalt med ordningsmakten. Vid ett flertal tillfällen under säsongen har det från läktarhåll manifesterats mot detta. I många fall har protesterna varit  både fantasifulla och konstruktiva men flera gånger har de tyvärr också varit pubertalt våldsromantiserande och levt upp till många av de fördomar som finns om fotbollssupportrar intelligensnivå. 

I klackarna har man länge pratat om att läktarna ska vara fria från politiska förtecken. Detta har gjort att människor som saknar gemensamma nämnare i det vardagliga livet har funnit en gemenskap på läktaren, vilket är bra. Det har också använts som en ursäkt för att avstå från att ta ställning i frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter, vilket inte är lika bra. När en klick på läktaren tar sig friheten att i klubbens namn ta ställning gällande avrättning av poliser så är det dock politiskt i allra högsta grad och jag hoppas att de som låg bakom ställs till svars. 

Bäst just nu

Joel Alme - Bort bort bort (Album)

Nick Cave & The Bad Seeds - Ghosteen (Album) 

Joker (Film) 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!