Amat Levin Ă€r inte historiker. Men nĂ€r han 2018 startade Instagramkontot "Svart historia" â "panafrikansk historia i bite size-format" anslöt mĂ€ngder av följare. Nu kommer en bok med samma namn, tĂ€nkt som en introduktion och en guide in i Ă€mnet.
ââJag har med en stor lĂ€slista sĂ„ att det ska vara enkelt för folk att söka sig vidare och lĂ€sa vad de riktiga historikerna har skrivit, sĂ€ger Amat Levin
Han upplever att den generella kunskapsnivĂ„n om svart historia Ă€r lĂ„g. Ofta möter han ocksĂ„ förlegade tankar om Afrika eller den afrikanska diasporan â som att det inte fanns sĂ„ mycket dĂ€r innan kolonisatörerna "kom och styrde upp".
ââFram till 50â 60-talet ansĂ„g man att det inte fanns nĂ„got vĂ€rt att studera i subsahariska Afrika. NĂ€r man pratade om afrikansk historia fokuserade man pĂ„ vad kolonisatörerna har gjort eller pĂ„ det som skett i till exempel Nordafrika, som ansĂ„gs vara mer kopplat till den europeiska vĂ€rlden.
Raderad historia
Boken startar för tusentals Ă„r sedan. Men medan koloniala arkiv bjuder pĂ„ ett rikt material â frĂ„n erövrarnas synvinkel â har Afrikas tidiga historia varit svĂ„r att komma Ă„t. SĂ€rskilt eftersom kolonialmakterna ofta försökte radera den. I Rhodesia, nuvarande Zimbabwe, censurerade den koloniala administrationen till exempel arkeologiska fynd som pekade pĂ„ att ruinstaden Stora Zimbabwe var byggd av svarta afrikaner. PĂ„ liknande sĂ€tt har konstfynd hanterats i en rad afrikanska lĂ€nder.
Om förvanskningen av afrikansk historia sade docenten i afrikanska studier, Ivan van Sertima, pÄ 1970-talet: "Ingen som tror att hans historia började med slaveriet kan leva sunt".
ââTill viss del hĂ„ller jag med. Ofta nĂ€r man tittar pĂ„ svart historia Ă€r det första man fĂ„r lĂ€ra sig om slaveriet â vilket egentligen inte Ă€r konstigt, det har format den vĂ€rld vi lever i idag. Men man behöver inte grĂ€va sĂ€rskilt djupt för att se vilken otroligt rik historia som har funnits dĂ€r före det, sĂ€ger Amat Levin.
Han tar upp allt ifrĂ„n en av historiens största folkvandringar, bantuexpansionen pĂ„ slutet av 3000-talet före Kristus, till riket Kush â dĂ€r det Ă€ldsta skriftsprĂ„ket som identifierats i subsahariska Afrika fanns. Dessutom lyfter han fram en rad personer â frĂ„n drottning Njinga som gĂ€ckade portugiserna till Josef Zulu, den förste svarta prĂ€sten i Sverige.
ââJag har velat sĂ€tta strĂ„lkastarljuset pĂ„ flera individer, sĂ„ man fĂ„r en mer personlig inblick.
Utstuderad grymhet
Samtidigt gĂ„r det inte att komma runt den brutala historia som stora delar av Afrika har tvingats genomleva. Amat Levin nyanserar bilden av slaveriet â i början var det inte alls kopplat till hudfĂ€rg. Det har inte heller bara pĂ„gĂ„tt i den amerikanska södern.
ââNĂ€r man tittar pĂ„ det transatlantiska slaveriet brukar man sĂ€ga att 10â12 miljoner mĂ€nniskor, ungefĂ€r, skeppades över Atlanten. Bara 400 000 av dem kom till USA. Det tror jag inte de flesta förstĂ„r, att majoriteten kom till Brasilien och olika öar i Karibien.
Skildringarna av kolonialismen Ă€r brutala. I lĂ€nder som tyska SydvĂ€stafrika â dagens Namibia â var vissa folkgrupper nĂ€ra att utrotas i koncentrationslĂ€ger. I Kongo exploaterade den belgiske kungen Leopold II landet och mĂ€nniskorna med utstuderad grymhet.
ââJag har försökt att det inte ska kĂ€nnas som misĂ€rporr, i brist pĂ„ ett bĂ€ttre ord. Jag vill skriva om det för att man ska förstĂ„ varför det kunde ske, vad det har fĂ„tt för konsekvenser i dag, och hur det har pĂ„verkat de hĂ€r lĂ€nderna, sĂ€ger Amat Levin.
Utmaningarna för de nya staterna efter sjĂ€lvstĂ€ndigheten har varit enorma â 1960 nĂ€r kolonisatörerna lĂ€mnat Kongo fanns det till exempel enbart 30 kongoleser med universitetsutbildning â i ett land nĂ€stan lika stort som VĂ€steuropa.
Ger nya dimensioner
Historien ger ocksÄ en viktig dimension till samtida debatter, tycker Amat Levin. Först förra Äret framförde Tyskland en offentlig ursÀkt för sitt folkmord i Namibia. Museer i Europa har nu ocksÄ börjat diskutera att lÀmna tillbaka stulna föremÄl. Amat Levin tror inte det Àr en slump att framstegen sammanfaller med Black lives matter-rörelsen.
ââDet Ă€r spĂ€nnande att se hur man tar idĂ©n med BLM, och sedan överför den till en lokal variant. I Belgien blev det en diskussion, inte om polisvĂ„ld, utan om Leopold II.
Inför frĂ„gan om huruvida man borde ta ner statyerna pĂ„ Leopold II pekar Amat Levin pĂ„ en aspekt av oförrĂ€tterna i Kongo, dĂ€r sĂ„ mycket som hĂ€lften av landets befolkning dödades. Brotten uppdagades i början av 1900-talet â men alla statyer av Leopold II Ă€r resta efter det.
ââDe var en del i att romantisera vad man gjorde i Kongo. Man brukar argumentera för att borttagandet av statyerna Ă€r politiskt â men resandet av statyerna var ju ocksĂ„ det.