Sedan 2016 har det varit gratis att se och uppleva 18 statliga museers basutstĂ€llningar â men snart Ă€r det slut. Efter nyĂ„r mĂ„ste besökare över 19 Ă„r köpa biljett igen sedan en ny borgerlig regeringen för andra gĂ„ngen skrotat fri entrĂ©-reformen.
PÄ Naturhistoriska riksmuseet rÀknar man med att tappa de 200 000 besökare per Är som tillkom efter 2016 dÄ den fria entrén senast infördes. Kanske fler.
ââJag tror att vi gĂ„r tillbaka till 500 000 besökare, men man vet inte. Ekonomin Ă€r kĂ€rvare rent generellt i samhĂ€llet, mĂ„ngas plĂ„nböcker har blivit tunnare med inflationen och höjda elpriser. Det finns mĂ„nga utgifter som konkurrerar och som Ă€r nödvĂ€ndiga, det kan vara sĂ„ att man blir tvungen att vĂ€lja bort ett museibesök, sĂ€ger överintendent Lisa MĂ„nsson.
120 till 150 kronor
BĂ„de dĂ€r och pĂ„ Statens historiska museer diskuterar man just nu en entrĂ©avgift pĂ„ mellan 120 och 150 kronor. DĂ€rutöver ska Naturhistoriska ta ut sĂ€rskilda utgifter för exempelvis den kreativa verkstaden Labbet. Ăven filmvisningarna i Cosmonova kostar â liksom tidigare â extra.
NÀr den fria entrén försvinner gÄr museet miste om cirka 11,9 miljoner kronor i anslag som nu ska tjÀnas in via entréavgifter. Inledningsvis anstÀlls ingen personal, i stÀllet blir det dagens publikvÀrdar som fÄr sÀlja biljetter. Vid sidan av det rent praktiska och tekniska ska museet ocksÄ satsa mer pÄ marknadsföring.
Ăven Lars Lundberg, ekonomichef pĂ„ Nationalmuseum, vittnar om en osĂ€ker framtid. Den rekordstora publiktillströmningen efter renoveringen följdes av nedgĂ„ng under pandemin vilket gör att museet inte har nĂ„got normalĂ„r att jĂ€mföra med. Men nĂ€r den fria entrĂ©n togs bort förra gĂ„ngen, 2007, försvann 30 procent av besökarna.
För 2022 pekar prognosen pÄ sammanlagt 425 000 besökare. NÀsta Är kalkylerar man med 250 000 betalande.
ââVi vĂ„gar inte rĂ€kna med mer i vĂ„r budget. Det beror ocksĂ„ pĂ„ hur ekonomin utvecklar sig, hur man hĂ„ller i plĂ„nboken.
Nationalmuseum laborerar med olika biljettmodeller och Lars Lundberg kan Ànnu inte sÀga nÄgot om prisnivÄn. BiljettintÀkterna ska fylla hÄlet för de 18,6 miljoner kronor som kompenserade för den fria entrén till samlingarna och som regeringen nu dragit in.
Samma nivĂ„ (18,5 miljoner kronor) gĂ€ller för Statens historiska museer som Ă€ndĂ„ diskuterar att Ă€ven efter den 1 januari ha en kvĂ€ll i veckan â om möjligt en dag â med gratis entrĂ©, berĂ€ttar överintendenten Magnus Hagberg.
ââInget Ă€r klart, men det Ă€r vĂ„r intention. VĂ„rt viktigaste mĂ„l Ă€r att ge sĂ„ mĂ„nga som möjligt tillgĂ„ng till vĂ„r historia och vĂ„rt kulturarv.
SjÀlva omstÀllningskostnaden Àr den hÀr gÄngen inget problem som han ser det:
ââDet som dĂ€remot kostade för oss var att införa fri entrĂ©. Vi var tvungna att bygga om i nĂ„gra entrĂ©er, vi behövde nya vaktstyrkor, och ny rĂ€kneapparatur för att mĂ€ta antalet besökare. Nu gĂ„r vi mer tillbaka till att anvĂ€nda det som vi redan har.
Miljoninvesteringar
PÄ Naturhistoriska riksmuseet behövs dock miljoninvesteringar för att till fullo klara biljettförsÀljningen. Museibyggnaden invigdes 1916 och Lisa MÄnsson beskriver dagens biljetthall som otidsenlig och illa fungerande för 2020-talets museibesökare som köper biljetter hemma pÄ nÀtet och bara vill scanna en QR-kod i stÀllet för att köa.
ââSka vi göra en sĂ„dan investering vill man gĂ€rna veta att det Ă€r det hĂ€r vi kör pĂ„ sedan. En sĂ„dan hĂ€r omstĂ€llning tar flera Ă„r. I bĂ€sta fall kanske vi blir klara till nĂ€sta val, sĂ€ger hon.
Och vad hÀnder dÄ vid en socialdemokratisk valseger 2026? Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson för Socialdemokraterna har svÄrt att förestÀlla sig att partiet inte skulle vilja Äterinföra fri entré, en tredje gÄng:
"Det Àr en kulturpolitisk reform som tillgÀngliggör kulturarvet, bidrar till att sÀnka trösklar och stÀrker det vetenskapliga och kulturpolitiska samtalet i samhÀllet. Vi Àr vÀldigt stolta över denna kulturpolitiska reform och kommer att ta strid för den", svarar hon i ett mejl.