"Förförfest" heter lÄten som Walter Kurtsson slÀpper idag, fredag. En avknoppning av de livestreamade förfester Walter Kurtsson och hans mentor, musikern och underhÄllaren, Peter Torsén drog igÄng under coronakrisens första fas. Tillsammans med ett gÀng andra musiker Ängade Walter Kurtsson upp fredagsstÀmningen frÄn Torséns lokal pÄ Köpmangatan i Eskilstuna. Flera tusen Eskilstunabor kollade pÄ nÀtet.
â Men efter ett par omgĂ„ngar gick Adam Alsing bort och vi började fundera över hur klokt det var att trĂ€nga ihop oss sĂ„dĂ€r. Flera av oss tillhör riskgrupper. Vi gjorde uppehĂ„ll. Straxt efterĂ„t drabbades en kille vi skulle ha anlitat av covid 19.
Men under förfestandet hade Walter improviserat sig fram till en ny lÄt. Nu bestÀmde sig de tvÄ musikanterna Peter och Walter för att spela in den mol allena. Med hjÀlp av en vanlig mobilkamera och gemensamma sonen Julian körde Walter Kurtsson alla instrument plus sÄng pÄ en och samma gÄng. SvÄrt att beskriva. Men kan upplevas pÄ youtube...
För Peter Torsén Àr det en stor kick att alls kunna hantera gitarren igen. För drygt tvÄ Är sedan slutade hans hÀnder och fingrar att lyda. Axlarna vÀrkte, plektrat gled ur handen, han kunde varken knÀppa knappar eller knyta skor sjÀlv.
â Jag klarade toan utan hjĂ€lp, men ungefĂ€r dĂ€r gick grĂ€nsen. Det tog lĂ„ng tid, mycket grubblande och mĂ„nga undersökningar innan jag fick en förklaring.
Under hela sjukdomsförloppet dokumenterade han vad som hÀnde, med mobilkamera och dagboksanteckningar. Först sedan en specialistlÀkare i neurologi lÀst dagboken kunde en diagnos stÀllas.
â Inte farlig, bara jĂ€vligt onödig, sĂ€ger han om sjukdomen PTS, som han först pĂ„stĂ„r betyder Peter TorsĂ©ns sjukdom.
En snabb googling ger vid handen att han inte helt och hÄllet driver med mig, dÀremot att PTS stÄr för Parsonage Turner Syndrom, Àven kallas plexus neurit, ett mycket smÀrtsamt tillstÄnd som sÄ smÄningom lÀker ut av sig sjÀlvt.
â Nu Ă€r jag tillbaka pĂ„ Ă„tminstone 80 procent av min kapacitet och gitarrspelet funkar.
Men med spelningar Àr det knalt.
â Det Ă€r en mycket mĂ€rklig kĂ€nsla. Jag har kört live minst en gĂ„ng i mĂ„naden sedan 1974. Men med coronan har det blivit tvĂ€rstopp. Som underhĂ„llare saknar man applĂ„derna och bekrĂ€ftelsen. SĂ„ vad ska man göra? Skriva en bok till? För vĂ„r del kom Walter Kurtsson fram till att bĂ€sta alternativet var att slĂ€ppa "Förförfest"!