Året skrevs till 2005 när familjen Yaqubi anlände till Strängnäs.
De kom snabbt i kontakt med den lokala pingstkyrkan.
I församlingen blev familjen bekant med bland andra Bertil Karlsson.
Den senare hjälpte Shah Agha Yaqubi – som fortfarande mest pratar hemlandsspråket dari – att skriva en bok om sitt dramatiska liv.
‒I ett par år höll vi på att samla ihop material. Det blev ett 30-tal intervjuer vilket innebär cirka 100 timmars samtal. Varje gång fanns sonen Abbas Yaqubi med som tolk, förklarar Bertil Karlsson.
Boken färdigställdes under våren och är tryckt i 700 exemplar.
‒Den har levererats till alla landets pingstförsamlingar, säger Bertil Karlsson, som är pensionär och som tidigare drev en konsultbyrå i den sörmländska stiftsstaden.
Denna intervju ägde rum på samma plats som samtalen vilka gav upphov till boken, nämligen Bertil Karlssons bostad på Vretgränd nära Mälaren.
‒Pappa har tidigare inte pratat mycket om sitt förflutna. Jag har fått reda på mycket om hans liv genom samtalen vi haft här. Innehållet i berättelsen är både spännande och chockande, säger Abbas Yaqubi, nummer fyra i en syskonskara på fem.
Vid drygt 20 års ålder fick vinodlarsonen Shah Agha Yaqubi sin förste son tillsammans med hustrun Roshan (som även är hans kusin).
Det var under en period då bokens huvudperson inte fick träffa sina anhöriga speciellt ofta.
‒Efter studenten tog jag värvning. Jag var två år som tulltjänsteman den afghanska armén, sedan följde fyra år i gerillan – mujahedin – som krigade mot Sovjetunionen, berättar Shah Agha Yaqubi.
Vad var svårast under de här åren?
‒Att transportera vapen som skulle beskjuta en helikopter. Vi marscherade i ett bergslandskap. Det var vinter. En av mulorna som transporterade vapenlådor störtade ner i en ravin. Mulan dog och lasten kom vi aldrig åt.
Blev du skottskadad under inbördeskriget?
‒Vid ett tillfälle träffades jag av en kula i armen, den kom dock inte från den sovjetiska armén.
‒Jag har sett många människor avlida. Kriget handlade om att överleva eller dö. Jag ville aldrig göra någon illa, jag ville bara försvara mig.
Till slut orkade han inte längre. Shah Agha Yaqubi bestämde sig för att lämna Afghanistan.
Han lyckades fly till Iran, dit familjen senare anslöt.
Ungefär ett år senare emigrerade den tidigare officeren till Indien, landet där de tre yngsta barnen är födda.
Shah Agha Yaqubi har ett förflutet som en starkt troende muslim. Han var i ungdomen aktiv i moskén och läste koranen, under tiden med gerillan bad han och kamraterna regelbundna böner.
Men under den långa (14 år) vistelsen i New Delhi träffade Shah Agha Yaqubi flera kristna människor som ville att han skulle gå på deras gudstjänster.
Till en början gav han kristendomen kalla handen.
Men vändningen kom när Shah Agha Yaqubi tittade på en film om Jesus.
‒Då mindes jag en dröm jag haft som 17-åring. En dröm om en man klädd i vitt. Jag förstod inte drömmen då, vi läste inte om kristendomen i skolan även om jag kände till bibeln.
‒Filmen fick mig att börja tro på Jesus. Det var alltså en lång sträcka, konstaterar Strängnäsbon.
Dramatiken tog inte slut i och med omvändelsen.
I stället skulle han bli utsatt för förföljelse för sin nyfunna tro – Shah Agha Yaqubi verkade som pastor och missionär i den indiska huvudstaden.
På grund av trakasserierna tvingades familjen att byta bostadsområde.
Men efter flytten blev situationen snarare värre. Muslimer slog och spottade på honom.
Till slut beslutade Yaqubis att lämna Indien.
Kosan styrdes mot Sverige – närmare bestämt Kalmar län.
Där kom de omedelbart i kontakt med en frikyrkoförsamling i Högsbytrakten och samtliga sju familjemedlemmar är vuxendöpta.
För snart tolv år sedan hamnade familjen i Strängnäs där den blivit kvar även om de äldre barnen rört på sig.
‒Jag har syskon i Sala, Västerås och Eskilstuna, konstaterar Abbas Yaqubi.
‒Men lillasyster Leeza och jag bor kvar med föräldrarna på Finningevägen, tillägger han.
Shah Agha Yaqubis fru har besökt födelselandet vid ett tillfälle, av familjeskäl.
Den förre gerillasoldaten kan dock aldrig återvända, trots att han har sju syskon i Afghanistan.
‒Det vore farligt att resa dit. Att byta från islam till annan religion är komplicerat, säger bokens huvudfigur.
I stället tar han stor del i den lokala pingstförsamlingens verksamhet. Shah Agha Yaqubi har även arbetat inom Strängnäs kommun.
‒Mitt liv har varit som en vandring. Mest stolt är jag över att jag fann lugnet i Jesus.
Har du någon idol i bibeln?
‒Paulus. Det finns någon typ av likhet mellan oss.
Ja, aposteln Paulus blev också kristen i förhållandevis hög ålder – inte alls utan dramatik.
Fotnot: Boken heter Den långa vägen från Mir Bacha Kot. Förutom författaren Bertil Karlsson och huvudpersonen medverkar även hustrun Roshan, de kapitlen har dock stivits av Magdalena Wernefeldt, journalist och verksam inom Svenska kyrkan.