"Om tiden och vattnet" Ă€r en bok som byter skepnad allt eftersom den behöver; slĂ€kthistoria, biografi, essĂ€, reportage, debattbok och vĂ€ckarklocka. Vi har som bekant 30 Ă„r pĂ„ oss att fĂ„ ned utslĂ€ppen av koldioxid för att förhindra jordens uppvĂ€rmning med mer Ă€n 1,5 grader. SvĂ„righeten att gĂ„ frĂ„n tanke till insikt och handling Ă€r pĂ„taglig. VĂ€rlden borde stĂ„ enad inför klimathotet. ĂndĂ„ Ă€r det sĂ„ svĂ„rt att göra de förĂ€ndringar som krĂ€vs. För en författare som Andri Snaer Magnason, som för övrigt ocksĂ„ Ă€r fysiker, blir sprĂ„ket ett viktigt redskap för att förstĂ„ klimathotet.
Till sin hjÀlp tar han Islands moderna historia och de slÀktled bakÄt och framÄt i tiden som Àr nÄbara för oss. De som vi har mött tidigare i livet och de som nu finns och som kommer att leva vidare efter oss med sina möten. Det skapar en tidsaxel pÄ cirka 250 Är av sammanbunden tid. Det Àr under denna tid som hotet har blivit pÄtagligt och Àven mÄste lösas.
Liksom Island behövde sprÄket för att bli en modern stat, sÄ behöver vi ocksÄ ett sprÄk för att förstÄ den uppgift som ligger framför oss. Andri Snaer Magnason finner ocksÄ ett förlorat sprÄk för att beskriva den storslagna naturen och dess utsatthet. I de fornnordiska berÀttelserna i den islÀndska Eddan, korsade i en egen privat religionsfenomenologi med hinduiska myter, hittar han det patos som driver honom att slÄ pÄ larmklockan. Magnason drar sig inte för att berÀtta hur det Àr Audhumbla, den mystiska urkon som gav Ymer mjölk, som har sökt upp och gett honom uppdraget att skriva denna bok för kommande generationers vÀl. Han ser brister i det vetenskapliga sprÄket och söker sig ut i en poetisk och religiös vÀrld för att berÀtta om det allvar som nu rÄder. Ofta Äterkommer han till Islands och Himalayas jöklar som ett orostecken.
Isar som smĂ€lter, hav som stiger, koraller som bleknar och djurarter som försvinner. VĂ€rldens klimat har genomgĂ„tt mĂ„nga drastiska förĂ€ndringar. För första gĂ„ngen Ă€r det mĂ€nniskan som orsakar dem â och nu pĂ„ sĂ„ kort tid. Varför har vi sĂ„ svĂ„rt att förstĂ„ detta? Magnason beskriver hur det moderna samhĂ€llet har skapat en vĂ€rld dĂ€r döden inte finns, dĂ€r köttet ligger plastförpackat och dĂ€r synliga och osynliga murar blir skygglappar som hindrar oss att se vĂ€rlden som den faktiskt Ă€r. Han Ă„terkommer ofta till samtal med Dalai Lama som delar hans oro för framtiden â men som han ocksĂ„ finner hopp hos.
HÀr blandas alltsÄ vetenskap med mytologi, politik och biografi. Boken Àr lÀrd och engagerande. SlÀktberÀttelserna underhÄller med fantastiska portrÀtt och ibland ocksÄ drÄpliga anekdoter. Andri Snaer Magnason vÀver samman allt till ett upprop för klimatet. Det Àr ocksÄ det som gör boken sÄrbar. De religiösa övertonerna, naturromantiken och ibland ocksÄ ideologiska och politiska stÀllningstaganden ger boken en air av det unika. Om syftet nu Àr att ena oss under en gemensam insikt och uppgift, sÄ riskerar den ocksÄ att utestÀnga mÄnga lÀsare. SprÄket blir helt enkelt alltför exklusivt och privat. Kanske Àr det ÀndÄ vetenskapens sakliga och lite torra rapporter vi bÀst behöver för kloka beslut.
Men det gör inte boken mindre lÀsvÀrd. HÀr finns mycket att bli klok av. "Om tiden och vattnet" Àr skriven före Donald Trumps förlust och innan coronapandemin. En pÄminnelse om hur nya faktorer stÀndigt gör sina avtryck i klimatfrÄgan.