Pianist fick stående ovationer

Bengt-Åke Lundin, en av landets främsta pianister, gästspelade i Flen med verk av Rachmaninov och Liszt.

Bengt-Åke Lundin.

Bengt-Åke Lundin.

Foto: Mats Bäcker

Recension2019-11-26 15:32
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Musik

Bengt-Åke Lundin, piano

Församlingshemmet, Flen

 Den ryske mästarens preludier opus 23, våldsamt tekniskt krävande, ansedda att vara århundradets främsta i sitt slag, kom i Lundins händer att bli till en tolkning publiken svårligen kan glömma: här fanns de ohyggligt suggestiva stegringarna, de vulkaniskt frapperande kulminationerna, det kvillrande passagespelet och de rykande heta ackordblockens stormande kanonader över hela klaviaturen. Här fanns också den intimt stilla nostalgin, som  med ömsint  elegans slingrade sig fram mellan de dramatiska blocken.

Lundins makalösa teknik, imponerande sinne för dynamikens detaljer och den fenomenala begåvningen att spela samtliga stycken utantill - på detta serverades tre liedbearbetningar av Liszt med tre Schubertsånger som grund.

Storslaget  klingade Liszts version av välkända sången Erlkönig som en brutal havsstorm, där man till sist anade att flygeln skulle rämna av det ohyggligt dramatiska anslaget.

Det sakrala stycket Benediction av Liszt målades upp med paradisiskt subtila klanger och dofter, som Lundin tolkade med en mästarens grandessa.

Final så med Liszts Lammermoor-parafras, med teman ur Donizettis opera. Ett större finalverk går inte att finna: här lät Liszt flygeln överta operaorkester och sångares roller, och Lundin kastade sig över det hela med en konstnärlig elan, som är svår att beskriva. Publiken kvitterade denna stormande tolkning med stående ovationer, bravorop och kanonader av applåder.