Under onsdagskvällen uppträdde Özz Nûjen på Royal i Eskilstuna. Efter två korta supportuppträdanden av Carl Tillenius och Svea Sigmond intog den folkkära veteranen scenen och gav publiken exakt vad de kommit för – förstklassig ståupphumor.
Det är egentligen inte så konstigt.
I över 20 år har Özz Nûjen varit verksam som komiker, och hans erfarenhet syns direkt när han självsäkert intar Royalscenen. Hans scennärvaro står i tydlig kontrast till de två komiker som tidigare värmt upp publiken – Tillenius och Sigmond, som inte alls var dåliga, bara mycket mer trevande – och gör att hela publiken andas ut och slappnar av. Showtime!
Vad som sedan gör att Özz Nûjen lyckas så väl med sitt framförande är att han lyckas ta vara på publikens avslappning och skapa en trygg vi-känsla i hela salongen. Det känns inte som att han framför material ur ett manus utan snarare som att skämten är något han bär med sig i livet som en del av sig själv. På ett smakfullt sätt lyckas han skämta om den pågående krisen i Ukraina och de miljontals människor som tvingas fly därifrån. Detta hade kunnat landa helt fel, men funkar tack vare Nûjens skicklighet med att navigera i känsliga, politiska ämnen.
Özz Nûjen är en veteran inom ståuppbranschen. Han har varit aktiv i över 20 år.
Som bäst är han när han börjar interagera med publiken på de främre raderna. Under föreställningens gång lyckas han på ett oerhört skickligt sätt bekanta både sig själv och resten av åskådarna med fler och fler av de grupper, par och individer som kommit för att se honom. Tillsammans lär vi känna familjen från Irak, 32-åringen som nyss fått hår på snoppen, de gamla damerna som vet allt om livets goda samt förortskillen med den fula mössan. Sakta men säkert skapar Özz Nûjen ett galet pussel med dessa människor som bitar. Asgarv följs av asgarv, och vid ett tillfälle blir Özz själv påtagligt full i skratt när han skämtar om ingenjörkillens stora lem.
– Jag har flippat helt! skrattar Özz från scenen.
Mot föreställningens slut är Nûjen så självsäker att han vågar låta publiken välja vilka två ämnen som ska avrunda showen. "Atlanten" och "terrorister" är de två förslag som ropas högst från exalterade åskådare. Vad som skulle varit en omöjlig uppgift för en mindre erfaren komiker löser istället Özz med enkelhet – även om det under några korta ögonblick faktiskt märks av att han får tänka efter för att finna humorn här, kvällens enda tecken på osäkerhet från veteranen – och Nûjens akt avslutas precis som den börjat: med asgarv och applåder.