Det är inte bara i Eskilstuna kommun och Region Sörmland som varslen duggar tätt. Det gör de i hela Sverige. Inte sedan 2010 har lika många personer varslats i våra kommuner och regioner.
Under årets första halvår lades varsel för 2 909 tjänster. Det är nästan dubbelt så många som hela förra året. Då lades totalt 1 632 varsel (DS 15/7).
Skälen skiljer sig naturligtvis åt. Det kan handla om att behoven minskar, exempelvis att det föds färre barn, vilket gör att behoven av förskolor, skolor och barnsjukvård minskar.
Men i många fall beror varslen på att kommunerna och regionerna inte längre har råd att ha lika många anställda. Den försämrade eller, som i exempelvis Region Sörmland, misskötta ekonomin har lett till att man nu skär i personalstyrkan.
När det inte är arbetsbrist som driver nedskärningarna måste frågan ställas vilka som bör varslas först.
Det finns ofta luft i verksamheten. Exempelvis har antalet anställda inom det som kallas ledning, utveckling och stöd i kommuner och regioner ökat kraftigt i drygt ett decennium. Många gånger i betydligt snabbare takt än inom de verksamhetsnära yrkena i kärnverksamheterna, skola, vård och omsorg.
Mellan 2013 och 2023 ökade, enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) exempelvis antalet handläggare med 58 procent.
Bland handläggarna återfinns yrken som controllers, planerare, verksamhetsutvecklare, strateger och kommunikatörer. Tjänster som kan vara men inte alltid är nödvändiga för att få verksamheten att fungera.
Den senaste tiden har det bland annat framförts kritik mot de mer luddiga yrkestitlarna – som verksamhetsutvecklare och strateger. Personer som inte sällan ägnar en stor del av sin arbetstid åt att ta fram visioner och policydokument med begränsad praktisk nytta.
Bland dessa borde det alltså finnas utrymme att minska antalet tjänster. Men det blir inte nödvändigtvis så. I Eskilstuna har kommunen varslat över 200 medarbetare i förskolan. I år har barn- och utbildningsförvaltningen samtidigt ”förstärkt sin HR-organisation med en HR-utvecklare”.
För att undvika varsel kan kommuner, regioner och kommunala företag bland annat söka pengar från Omställningsfonden för att kompetensutveckla medarbetare, anpassa verksamheter efter nya behov och minska risken för uppsägningar. Det ligger just nu 750 miljoner kronor och väntar på att användas till sådana insatser.
Men intresset har hittills varit relativt svalt. I en debattartikel beklagar fondens vd Eva Wikström att pengarna tidigare inte använts fullt ut (DS 14/3).
Med tanke på att framtidens kompetensutbildning ofta beskrivs som den offentliga sektorns största framtidsutmaning är denna försuttna möjlighet anmärkningsvärd.
Det gäller också att komma ihåg att behovet av kompetens ser mycket olika ut i landet. Om några av de barnskötare i Eskilstuna som nu förlorat sina jobb kan tänka sig att flytta finns det jobb. Till Dagens Samhälle (16/7) säger exempelvis den ansvarige för Omställningsfondens Region norr, Håkan Karlström, att efterfrågan på barnskötare närmast är obegränsad i fem av fondens kommuner i norr.