34 miljoner för en padelhall – när skattepengar betalar notan

Ett tjänsteutlåtande på tre sidor ligger till grund för kommunstyrelsens beslut att köpa en padelhall i Larslunda för 34 miljoner kronor. Hur kan det ens vara möjligt?

Majoriteten (M+S) i Strängnäs kommun vill att kommunen köper padelhallen i Larslunda av den nuvarande ägaren för 33,5 miljoner kronor.

Majoriteten (M+S) i Strängnäs kommun vill att kommunen köper padelhallen i Larslunda av den nuvarande ägaren för 33,5 miljoner kronor.

Foto: Anna Hübsch

Ledare2024-09-19 14:37
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

Majoriteten (M+S) i Strängnäs kommun vill köpa en padelhall i Larslunda för 33,5 miljoner kronor. Utöver själva köpesumman skulle kommunen dessutom behöva betala stämpelskatt, som beräknas uppgå till drygt en halv miljon kronor. Den totala investeringen landar därför på cirka 34 miljoner kronor. 

Tomten som padelhallen ligger på tillhör redan kommunen. Den upplåts genom ett tomträttsavtal till den nuvarande ägaren av padelhallen, Ormvråken Strängnäs AB, som i dag betalar 300 000 kronor om året till kommunen för att få använda tomten.

Under onsdagen röstade majoriteten för köpet i kommunstyrelsen, trots att samtliga oppositionspartier yrkade på en återremiss av ärendet. Nu ligger bollen hos kommunfullmäktige. 

Så varför vill majoriteten köpa? Finns det ett desperat behov av en padelhall i kommunen?

”Kommunen har inget omedelbart behov av fler idrottshallar, eftersom bland annat en ny sporthall är under uppförande Larslunda, konstaterar kommunens ekonomiavdelning i det tresidiga tjänsteutlåtande, som politikerna i kommunstyrelsen fått ta del av.  

Frågan är alltså varför Strängnäs kommun vill lägga 34 miljoner kronor på en padelhall som den inte har ett uppenbart behov av? 

Det finns det – ännu – inget officiellt svar på. 

undefined
Kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M), kunde eller ville inte, innan kommunstyrelsens sammanträde i onsdags, berätta vad padelhallen ska användas till efter ett eventuellt köp.

I tjänsteutlåtandet konstaterar ekonomiavdelningen visserligen att det finns ett lokalbehov för andra kommunala verksamheter, som skulle vara intressanta att lokalisera i hallen. 

Problemet är bara att det enligt gällande tomrättsavtal endast är padelverksamhet som får bedrivas i hallen. 

Men det finns ett juridiskt kryphål. 

Om kommunen både får rätt till sin egen tomträtt och köper byggnaden kan gällande tomträttsavtal upphävas. Då öppnas möjligheten att bedriva annan verksamhet, så länge den medges av gällande detaljplan.

Så hur ser då framtidsvisionen ut?

Den styrande majoriteten vet inte eller vill inte berätta vad de har för planer – inte ens oppositionspartierna fick någon information innan kommunstyrelsens möte. 

Och när tidningen inför kommunstyrelsens sammanträde frågade kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M) om planerna var svaren minst sagt svävande. ”Vi har många bilder och tankar men vi vill förfina det,” sa bland annat Högfeldt med tillägget att det bara skulle bli aktuellt om kommunstyrelsen och fullmäktige fattar beslut att köpa hallen. 

Med andra ord förväntade sig Högfeldt att övriga politiker skulle "köpa grisen i säcken" för 34 miljoner kronor. 

Nu har majoriteten lovat att det ska redovisas mer information innan ärendet tas upp i kommunfullmäktige. Det är bra. Men det tar inte udden av kritiken att beslutsunderlaget hittills varit torftigt och otillräckligt som grund för en mångmiljonaffär.

undefined
Padelhallen anses, enligt kommunen, vara i ett mycket gott skick.

Den potentiella köparen, kommunen, och säljaren, Ormvråken Strängnäs AB, har exempelvis låtit utföra två, av varandra oberoende, fastighetsvärderingar. Den första landar på 28 miljoner kronor, den andra på 36 miljoner kronor. Parterna har dock enats om en köpeskilling på 33,5 miljoner kronor. 

Att kommunen inte höll fast vid sin värdering på 28 miljoner beror, enligt kommunstyrelsens beslutsunderlag på, att byggnaden är ”i väldigt gott skick”.

Men just skicket på hallen bör ju rimligtvis vara en grundläggande del av kommunens egen värdering. Så varför gick man med på att öka priset? 

Runt om i landet stänger padelhall efter padelhall. Det lär därför inte ha funnits en rad andra potentiella köpare som var beredda att driva padelhallen vidare. Så varför gick kommunens förhandlare med på den högre köpeskillingen? Varför tycks man måna mer om säljaren än om skattebetalarnas pengar?

I tjänsteutlåtandet slås det också fast, att uppförandet av samma typ av byggnad beräknas kosta 55 miljoner kronor i dagens kostnadsläge. Men att det med tanke på rådande krav (kommunens och andras) på byggnationer skulle kunna bli ännu dyrare: 65 miljoner kronor.

Hur man kommit fram till de här priserna är oklart. Ett tresidigt tjänsteutlåtande medger varken längre resonemang eller utrymme för detaljerade beräkningar. 

Men padelhallen i Larslunda har enligt köpekontraktet cirka 2 754 kvm lokalyta. 

Det går att köpa en monterad – om än mindre – padelhall (med en totalyta på 1 928 kvm och en golvyta på 1 717 kvm) för 7 880 000 kronor exklusive moms.

Visst det går inte att jämföra priserna rakt av. Men även om man mer än trefaldigar summan för den monterade hallen till 25 miljoner kronor hamnar den inte ens i närheten av kommunens uppskattning på 65 miljoner. 

Så vilka krav ställs på padelhallar i Strängnäs, som gör dem så ohyggligt dyra att bygga?